Mediedrev kan förklara Assangebeslut

Åklagare har en tredje gång rubricerat om misstankarna mot Julian Assange, som nu åter är misstänkt för bland annat våldtäkt. -När medier och myndigheter krockar kan det hända konstiga saker, säger medieforskaren Ester Pollack.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

-Vid uppmärksammade fall är man rädd för dålig publicitet och rusar iväg och det är just det som hänt här, säger Assanges advokat Leif Silbersky till TT.

Under sin långa advokatpraktik har han sett många liknande exempel.

Brottsmisstankarna mot Assange graderades upp till våldtäkt, sexuellt tvång och sexuellt ofredande sedan överåklagare Marianne Ny vid åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg omprövat tidigare åklagarbeslut.

Assange anmäldes från början för våldtäkt och sexuellt ofredande på två olika kvinnor och anhölls för en dryg vecka sedan i sin frånvaro av en jouråklagare.

Borgström nöjd
Anhållningsbeslutet hävdes dagen efter av chefsåklagare Eva Finné, som sedan granskade ärendet och kom fram till att det enda Assange kunde misstänkas för var ett fall av ofredande.

De båda kvinnorna som företräds av advokat Claes Borgström är i 25-35-årsåldern och hade träffat Assange i samband med dennes föreläsningsturné.

Borgström överklagade Finnés beslut och hävdade att Assange bör delges misstanke om våldtäkt. Han är mycket nöjd med överåklagarens beslut.

-Jag är väldigt glad över att man återupptagit förundersökningen och i princip enligt det jag begärt, säger han till TT.

Stressad hantering
Assange nekar till alla anklagelser. Han har tidigare förklarat att han blivit varnad för att hamna i en fälla där olika personer kan vilja göra honom illa.

Medieforskaren Ester Pollack vid Stockholms universitet har sett flera fall där stark offentlig uppmärksamhet pressar det rättsliga systemet.

-Rättsväsendet har en press på sig att bli mer tillgängligt och förklara vad som händer samtidigt som man ska bibehålla sin integritet och de misstänktas rättssäkerhet och det kan ibland leda till krockar, säger Pollack till TT.

Christian Diesen, professor i processrätt, delar hennes uppfattning.

-Hanteringen kan bli konstig och oproportionerlig på grund av stress, det har vi sett många exempel på, säger Diesen till TT.

TT