Enligt granskningen har reformerna förbättrat kontaktmöjligheterna med vården och fler vårdcentraler. Men det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnats.
– På något sätt går det åt fel håll, säger Jan Landahl, riksrevisor.
– Det är allvarligt att prioriteringarna inom primärvården i dag i större utsträckning görs efter patienternas efterfrågan och inte efter vem som är i störst behov av vård. Detta är inte i enlighet med de etiska principer som ska styra vården.
När utvecklingen i Region Skåne och Västra Götaland granskats visar det sig att friska individer gör fler läkarbesök efter det att vårdvalet införts, medan sjuka patienter gör färre.
I Skåne var det 1.700 allvarligt sjuka som inte träffade läkare under en tvåårsperiod. Under samma tid tillkom 47.000 nya besökare med lindriga eller självläkande symptom.
Granskningen visar också att det inte verkar att ha blivit lättare att få träffa samma läkare efter reformerna.
”Är nästan en fars”
– Vi har tittat på diabetespatienter i Malmö, och de får träffa fler olika läkare efter vårdvalet, men vi har inte kunnat gå till botten med förklaringar till detta, säger Henrik Segerpalm, projektledare.
Bilden av att vissa grupper missgynnats av vårdvalsreformen bekräftas av Stina-Clara Hjulström, ordförande för Demensförbundet.
– Den har inte fungerat för den stora gruppen multisjuka äldre. Det är nästan en fars att de sitter med en katalog med 120 företag som de ska välja mellan. De är så sjuka och dåliga att de inte ens kan hålla en färdtjänstkupong i handen. Vårdvalet är till för friska som kan välja och vraka.
Det finns också fler problem med reformen, påpekar hon.
– Den vård de har rätt att välja är det väldigt många gånger lång kö till.
Saknas där behovet finns
Riksrevisionen kan också konstatera att vårdcentralerna inte främst finns där behoven är som störst. Tvärtom.
– Vår analys visar att vårdcentralerna företrädesvis har etablerats där invånarna har högre medelinkomster, är bättre utbildade och är yngre än 70 år, samtidigt som nedläggningarna drabbat svagare områden i större utsträckning, säger Henrik Segerpalm.
Vårdval och vårdgaranti skulle ge bättre tillgänglighet i primärvården och större makt till individen. Det obligatoriska vårdvalet infördes under den förra alliansregeringen, då patienterna fick möjlighet att själva välja vårdcentral och privata vårdgivare fick etablera sig fritt.
Reformen infördes vid olika tidpunkter i olika landsting, men lagstadgades 2010.
Ansvarig minister för reformen var den förre socialministern Göran Hägglund (KD). Men Hägglund duckar och vill inte kommentera den kritiska rapporten från Riksrevisionen.