Den 25 maj är det val till Europaparlamentet, och i Bryssel pågår kampanjer för ökad jämställdhet i parlamentet, och för att fler kvinnor ska ta plats i maktens centrum.
Inom EU menar man att jämställdhet är en av unionens grundpelare, en av de rättigheter och värderingar som unionens grundats på. Under åren har man också tagit en rad beslut för att öka jämställdheten i Europa.
Många mäktiga män
Ändå är platserna i EU:s eget parlament långt från lika delade mellan män och kvinnor. Representationen av kvinnor har ökat sedan starten, men idag är 35,1 procent, alltså strax över var tredje ledamot, en kvinna.
Parlamentets talman, Martin Schulz, är man. Det är också 11 av de 14 vice talmännen, tre är kvinnor. Två av parlamentets nio gruppledare är kvinnor, och sju män.
Ändå har Europaparlamentet i flera år lyft frågan om jämställdhet. Enligt statsvetare ligger ansvaret istället på EU:s medlemsländer och de nationella partierna.
– Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i parlamentet. Men det är inte parlamentets fel, kvinnorna och männen väljs ju av befolkningen i medlemsländerna och det återspeglar förhållanden där, säger Thérèse Murphy, verksamhetschef på det Europeiska jämställdhetsinstitutet, Eige. Det är ett EU-organ som bland annat fått i uppdrag av EU-kommissionen att mäta hur jämställdheten i Europa utvecklas.
Färre kvinnor röstar
Ska man få till en förändring så krävs det, enligt Eige, att partierna i medlemsländerna vill få upp representationen av kvinnor, och att fler kvinnor kandiderar till Europaparlamentet. Det kräver i sin tur att fler kvinnor engagerar sig och röstar i EU-valet, i dag röstar i genomsnitt färre kvinnor än män.
Lena Wängnerud är professor i statskunskap vid Göteborgs universitet, och hon är inne på samma linje.
– Det som avgör är hur de olika politiska partierna i länderna agerar när det gäller jämställdhet. Den mesta forskningen har visat att om partierna själva vill satsa på att ha en hög andel kvinnor i sina partigrupper så hittar man sätt att lösa det på, säger Lena Wängnerud.
Drygt var tredje toppkandidat kvinna
Frågan är dock hur intresserade partierna i EU-länderna är. Vi har tittat på de länder och partier som hittills rapporterat in sina listor över kandidater till Europaparlamentet. Vi räknade ihop de fem högst placerade kandidaterna i alla partier som rapporterat in. Den 14 april visade det att 37 procent av toppkandidaterna är kvinnor. Alltså något fler än dagens representation men fortfarande drygt var tredje person.
Enligt Lena Wängnerud krävs det både ett yttre tryck på partierna, från samhälle, allmänhet och medier, men också ett inre tryck från partiets ledning, för att åstadkomma förändring. Detta trots att partierna har mycket att vinna på att engagera fler kvinnor.
– På 60-talet i Sverige röstade kvinnor i något mindre utsträckning än vad män gjorde, och det var ett av skälen till att partierna i Sverige började engagera sig i frågorna om jämställdhet. Dels handlar det om ideologi, att förändra samhället. Men också om partistrategi, man såg att om man kan värva fler kvinnor så kan man också bli ett större parti, säger hon.
Men på det Europeiska jämställdhetsinstitutet, Eige, så är man inte särskilt optimistiska. Där tror man att det kommer att ta minst 50 år till innan den politiska makten i Europa är någorlunda jämställd.
– Resultaten av våra undersökningar visar att vi bara är halvvägs till jämställdhet. Trots 50 år av lagstiftning, fördrag och strategier för att öka jämställdheten i EU har vi inte kommit längre, säger Thérèse Murphy, verksamhetschef på Eige.
– Om vi fortsätter i den här takten kommer det ta åtminstone 50 år till.