Nästa år minskar de statliga bidragen till gymnasieskolorna med 1,3 miljarder kronor. Det motsvarar lönerna för 2.800 gymnasielärare, enligt Riksdagens utredningstjänst som Miljöpartiet anlitat.

– Det är en mycket stor nedskärning. Det motsvarar lönekostnaden för sju procent av landets gymnasielärare, säger språkröret Gustav Fridolin (MP).

Gymnasiereformen skulle sänka statens kostnader för gymnasierna med nästan en miljard kronor redan i år. Men besparingen som regeringen räknat med uteblev, man fick skjuta till pengarna igen.

– Under övergångsskedet är det svårbedömt hur snabbt det blir billigare, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Högre löner

Det nya gymnasiet innehåller färre valmöjligheter för eleverna. Tanken är att det inte ska behövas lika många små undervisningsgrupper som i dag.

– Det blir billigare att driva. Resurserna stannar i skolväsendet, men vi lägger det i stället på att från statens sida gå in och betala högre löner till utbildningsskickliga lärare, fortsätter Björklund (FP).

I slutändan blir det upp till kommunerna att avgöra hur mycket personal man har råd med och behov av.

– Det är inte ansvarsfullt att, när skolresultaten sjunker, skära ännu mer i skolan. Vi måste satsa på skolan istället, säger Gustav Fridolin (MP).