Ett tiotal svenska myndigheter och en handfull brittiska har det senaste dygnet tvingats ner i kraftig överbelastningsattack. På twitter tar personer som säger sig tillhöra hackernätverket Anonymous på sig attackerna. De ska ha skett inom ramen för kampanjen #Opfreeassange, till stöd för Wikileaks grundare Julian Assange.

I dag har Brottsförebyggandet rådet och de brittiska underrättelsetjänsterna MI5 och MI6 drabbats. Under måndagen angreps ett tiotal myndigheter, bland annat Regeringskansliet och Försvarsmakten.

Att släcka ned andras sidor i kampen för yttrandefrihet kan tyckas märkligt. Men enligt forskaren Marcin de Kaminski kan det förklaras med nätverkets slogan ”förstör det som förstör dig”.

-Det här kretsarna jobbar operativt. Om man kan identifiera ett hot mot yttrandefrihet så rättfärdigar det också en attack, säger han.

Framför allt handlar det om att man vill visa vem som bestämmer på internet.

-Ärendet Julian Assange har länge varit en het potatis. Att de här händer just nu beror säkert på att han fått asyl i Ecuador och man frågar sig vad planen är. Så länge Sverige inte kommer med några konkreta besked så är det öppet för spekulationer.  

Hemliga nätverk

Aktivisterna inom Anonymous följer utvecklingen kring Assange noga. När något händer som upprör dem tas ärendet upp till diskussion i hemliga chattnätverk som bara invigda har tillgång till, säger Marcin de Kaminski.

-Attackerna är sedan ganska simpla med enkla verktyg. Ibland kan det vara en vanlig hemsida som man klickar på.

En annan vanlig metod är att man köper in sig i ett moln med kapade datorer, så kallad botnet. Vanliga hemdatorer smittas med virus som gör att man gå in och köpa deras kapacitet utan ägarnas vetskap.

-Verktygen är så pass enkla att det enda som krävs är en anledning och lite jävlar anamma. Det är lätt att googla sig till hur man ska göra, säger Marcin de Kaminski.

Den här typen av politiskt motiverade attacker kommer inte att försvinna. Och eftersom det rör sig om legitim trafik är det i princip omöjligt för myndigheter att helt skydda sig. Men ett aktivt underrättelsearbete hjälper, säger Anders Ahlqvist som är it-expert på Rikspolisstyrelsen.

-När det händer något i Assangeärendet så vet man att det kommer nya attacker. Då kan man ha personal i beredskap och se till att vara beredd på att filtrera bort trafiken, säger han.

Bandbredd kostar

För att klara sig mot en attack krävs att myndigheten har mer bandbredd än de som attackerar. Men bandbredd kostar pengar. Anders Ahlqvist beskriver det hela som en fotbollsmatch där det gäller att vara starkare än motståndarna för att hålla dem borta från sin planhalva.

Att följa med i en händelseutvecklingen och köpa till mer bandbredd vid kritiska händelser är en god strategi, tycker Marcin de Kaminski. Men det är inte alltid lätt att förutse att man kommer att bli aktivisternas måltavla.

Rättsväsende, polis, regering och riksdag är väntade mål. Kopplingen melllan Assange och Stockholms stad, Pliktverket och Brottsförebyggande rådet är mindre tydlig.

-Där tror jag att det mest handlar om att man vill visa att man kan, säger Anders Ahlqvist.