Nationellt prov för sexåringar kan bli verklighet

Nationellt prov i förskola kan bli verklighet Skolplikt och nationella språktester för sex-åringar det är några av förslagen som regeringens expertgrupp har tagit fram för att fler barn ska få chansen att lyckas i skolan.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Ju tidigare man kan upptäcka ett barns svårigheter, desto snabbare kan barnet få stöd, menar forskarna i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Allt fler hoppar av gymnasiet
Alltfler elever går ut nian utan fullständiga betyg och alltfler hoppar också av gymnasiet. Utslagningen från skolan måste stoppas och det i tid. Därför ska alla sex-åringar göra ett diagnostiskt test när de börjar i förskoleklass ,vilken också föreslås bli obligatorisk.

- Vi tror att tidig bedömning är en förutsättning för att tidiga insatser ska kunna göras för barn i skolan som behöver det, säger Camilo von Greiff, en av de tre som skrivit rapporten.

Grannländer har tidiga tester
Det är barnens språk och läsutveckling som ska bedömmas, men exakt hur det ska gå till går inte rapporten in på, den upplyser bara om att det finns många exempel att hämta från Norge och Danmark som redan har tidiga tester.

Montessoriläraren Malin Butler Sjögren ser inget behov av nationella tester redan i F-klass.

– Jag tycker det är upp till oss som jobbar med barnen att hitta sätt att kunna se deras svagheter, utan att göra nationella tester. Det är vårt jobb att kunna hjälpa de här barnen i tid, säger Malin Butler Sjögren, lärare på Vasastans Montessoriskola i Stockholm.

Kan bli tufft för 6-åringar
Att testa sexåringar som kommit olika långt i sin utveckling kommer förmodligen att leda till väldigt spridda resultat och det kan bli tufft för den som inte gör så bra i från sig, tror läraren Malin Butler Sjögren.

– De är väldigt känsliga i den här åldern, det är mycket humörsvängningar och de växer och så. Det blir bara ångestfyllt att låta de göra ett test och jag tror att det kan bli väldigt svårt för den som inte klarar sig så bra i de här testerna.

Men rapportförfattarna menar att de eventuella negativa konsekvenserna med tidiga tester, uppvägs av fördelarna.

– Det är klart att det finns en uppenbar risk om man gör det här på ett felaktigt sätt, att det kan stämpla barn och ge stigmatiseringseffekter. Men vi tror ändå att det här kan vara ett sätt att få huvudmännen att agera mer kraftfullt i de verksamheter som inte har den kvalitet som den bör ha, säger Camilo von Greiff.

Kunskap saknas
Enligt forskarna saknas det kunskap om hur många barn som tidigt behöver stöd och hur de bäst blir hjälpta och därför ska testresultaten samlas in och registreras centralt.

– Frågan är ju också vad man får ut av det här testet i efterhand. Kommer barnen verkligen att få mer hjälp om de gör de här testerna eller kommer det bara att ta tid från annan undervisning, undrar Montessoriläraren Malin Butler Sjögren.

Inte heller Vänsterpartiets skoltalesperson Rossana Dinamarca tror på att vi kan testa oss till bättre resultat i skolan , hon har en helt annan lösning på problemen.

– Det är att se till att minska grupperna i förskolan som bara växer, se till att lärarna och skolan får de resurser de kräver och som de vet genom sin profession, är det som behövs för att alla elever ska nå målen i skolan.

Pia Fridén
pia.friden@svt.se