Professor Wilhelm Agrell ser mängder av etiska, juridiska och politiska problem i hanteringen.

– Man kan inte bara vifta bort och säga: 'det finns inga problem i det här'. Det är klart att det finns problem, och de är väldigt stora och väldigt svåra att hantera, säger Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, till TT.

SVT:s Uppdrag Granskning har kommit över ett NSA-pm inför ett möte med FRA i april i år mellan spionorganens chefer.

Där står att European cryptological center (ECC), en del av NSA, i tyska Darmstadt ska be FRA om hjälp med att inom ramen för kontraterrorismen analysera ”högprioriterad” svenskspråkig trafik som ”ECC för närvarande inte fullt ut kan analysera”.

Många problem

Agrell kan inte bedöma om detta följer svensk lag. Men han pekar på problem. Efter svensk analyshjälp av material som annan makt samlat in, och som kan ge åtgärder annan makt står för, kan svenska eller andra medborgare råka illa ut.

– I ett hypotetiskt extremfall kan den här trafiken leda till åtgärder från amerikansk sida i form av gripanden eller i värsta fall drönarattack med utomrättslig avrättning som följd, säger Agrell.

– Om då svenska personal någonstans i kedjan fram till detta har deltagit, så är det om inte annat ett mycket påtagligt etiskt problem, och mycket sannolikt ett folkrättsligt problem. Vad som står i FRA-lagen är inte relevant i det här sammanhanget egentligen, eftersom den styr FRA:s inhämtning, fortsätter han.

NSA i Stockholm

I NSA:s pm framgår också att NSA i januari i år placerade personal i Stockholm för samarbetet med svenska säkerhetsorgan. Vidare ber också NSA att FRA installerar teknik som gör säkra videokonferenser möjliga mellan organisationerna.

Agrell kan läsa in att samarbetet NSA-FRA är mycket djupt, djupare än ett Nato-medlemskap skulle ge på underrättelseområdet.

Tydligt är också att NSA är dominerande, medan FRA är ”lillebror” i sammanhanget. Detta gör att FRA hamnar i en ständig tacksamhetsskuld som sannolikt gör det rent allmänt svårt att säga nej, tror Agrell.

– Det är det beroendet som jag ser som det stora problemet här och vad det gör med Sveriges säkerhetspolitiska situation.

”Fullt legitimt att spana på”

Diskussioner har förts med andra länder om att hjälpa till att analysera svenskspråkig trafik, bekräftar Fredrik Wallin, talesperson på FRA.

– Men det har hittills inte behövt utnyttjas, säger han.

Det rör sig om tillfällen då folk med bakgrund i Sverige reser till konfliktområden och deltar i strider, eller till träningsläger för terrorister.

– Då händer det att de kommunicerar på svenska. Det främsta behovet är att man behöver hjälp med språket, säger Wallin.

TT: Ser du inga problem med att svensk personal analyserar material som andra underrättelsetjänster samlar in?

– Om folk pratar svenska finns det en anknytning till Sverige, och då är vi väldigt försiktiga. Men om man reser från Sverige för att delta i strider i en krigszon blir man en del av en företeelse som det är fullt legitimt att signalspana på, säger Wallin.

TT: Vad händer om andra länder vidtar åtgärder utifrån det materialet?

– Vi har en överenskommelse att de inte ska använda material de får från Sverige som underlag för militära operationer som vi inte skulle vara bekväma med, säger Wallin, och tillägger att det finns en del länder som har ”lite mer direkta metoder”.