SVT berättade i går att svenska delstatliga Telia Sonera, när bolaget 2008 tog över den statliga azeriska mobiloperatören Azercell, samtidigt betalade ut minst 200 miljoner kronor till amerikanska affärsmän.

I och med affären hjälpte Telia Sonera regimen i diktaturens Azerbajdzjan att lösa en penningtvist med en grupp amerikanska placerare som varit inblandade i att försöka muta regimen för att köpa ett statligt azeriskt oljebolag.                                      

Affären med amerikanerna gick inte i  lås och efter att affären föll samman försökte några av de amerikanska investerarna få tillbaka de summor de investerat i så kallade privatiseringskuponger.   

Flera representanter för investerarna har dömts för mutbrott i domstol i USA.

Telia Sonera har utlovat en utredning om bolagets affärer men politiker i näringsutskottet säger nu till SVT Nyheter att man inte litar på bolagets egen granskning. Nu kräver båda de politiska lägren en bredare oberoende granskning av Telia Soneras hela verksamhet.

– Riksrevisionen har en stor avdelning som granskar just statliga bolag och andra bolag där man kan granska vad riksdagen har beslutat och om man har gjort som regeringen har sagt. Jag tycker att det är dags att Telia tänker om och lägger alla korten på bordet och vi kanske ska fundera på om Telia kan göra affärer i de här länderna, säger Eva Flyborg (FP).

Hon får medhåll av Jonas Eriksson (MP), vice ordförande i näringsutskottet:

– Jag tycker inte att bolaget självt ska välja vem som ska titta på deras affärer. Det bör ägarna, eller den största ägaren göra, säger han till SVT Nyheter.