Inrikes

Blåmes. Foto: Paul Kleiven/TT

Nu ska fåglarna räknas

Uppdaterad
Publicerad

I dag tjuvstartar vinterfågelräkningen som görs för tionde gången. Och den som inte kan skilja på grönfinkar och gråsparvar kan få hjälp via nätet.

Ungefär 20.000 personer brukar rapportera sina observationer till Sveriges ornitologiska förening (SOF). I år hoppas ordförande Dennis Kraft på rekord.

– Det är en trevlig sysselsättning att hålla koll på fåglarna i trädgården eller i parken där man matar dem, säger han.

Rapporterna ligger till grund för beräkningar om en viss arts antal ökar eller minskar.

– Det blir naturligtvis en hel del felrapporteringar, men huvudmassan blir rätt och eftersom materialet är så pass stort kan man dra en del slutsatser ändå, säger han.

Mest intresserad av vanliga fåglas

Är man osäker på vilken sparv eller fink som äter vid ens fågelbord behöver man inte kasta in handduken. Via SOF:s Facebooksida ”Fåglar inpå knuten” kan man lägga ut bilder på sin pippi och få hjälp.

Och det är inte de ovanliga fåglarna som föreningen främst är intresserad av den här gången.

– Det gäller i första hand att rapportera de vanliga fåglarna, det är där man kan se skillnader, säger Dennis Kraft.

Vanligaste fågeln vid vinterräkningen har hittills varit talgoxen. Under de nio föregående räkningarna har nästan en miljon sådana observerats.

Fakta: Vinterfåglarna räknas varje år

  • Den 23-26 januari uppmanar Sveriges ornitologiska förening allmänheten att räkna fåglarna vid sina fågelbord.
  • Räkningen kallas ”Vinterfåglar inpå knuten” och räkningarna började 2006.
  • Rapporteringsformuläret är öppet och nås via sajten birdlife.se
  • De vanligaste fåglarna totalt vid tidigare nio räkningar är, i fallande ordning, talgoxe, pilfink, blåmes, gulsparv, grönfink, domherre, koltrast, skata, gråsiska och kaja. 994.608 talgoxar har rapporterats in genom åren.

Källa: Sveriges ornitologiska förening (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.