Den svaga röda glöden i en behållare på KTH i Stockholm ser inte mycket ut för världen, men här finns en speciell stålvariant som visat sig klara av rostangreppen från smält bly. Just det bly man tänker sig använda som kylmedel i nästa generation kärnkraft, i stället för vatten som används i dagens reaktorer.
– Efter fyra års forskning har vi varit framgångsrika. De här stålvarianterna har visat sig vara helt oangripna av rost efter två år. Det öppnar för utveckling av blykylda reaktorer, säger forskningsledaren Peter Szakalos vid KTH.
Minskar risk
I dagens kärnkraft kyls normalt bränslet med vatten i stora bassänger. Det innebär en risk, som olyckan i Fukushima visade: när det blev härdsmälta efter jordskalvet och tsunamin ångade vattnet bort och radioaktivitet läckte ut. Bly däremot kokar vid mycket högre temperaturer, reagerar inte med vatten och leder till färre problem med restvärme i reaktorhärden.
Och fjärde generationens kärnkraft utlovar 100 gånger bättre bränsleutnyttjande, en avfallsmängd som bara är högst en procent av den från dagens kärnkraft, och dessutom är avfallet en risk under kanske tusen år istället för bortåt 100.000 år som med dagens avfall.
Specialstålet kommer från en stor svensk tillverkare, och nu är man redan igång med planeringen kring hur det här skulle kunna bli kommersiellt. För i Sverige vill man inte satsa mer skattepengar på detta, säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid KTH.
– Det är politiskt omöjligt här. I Frankrike, Ryssland och Belgien satsar man på försöksreaktorer. Vår enda väg att komma framåt är den kommersiella, säger han.
Intresse i Kanada
Så, eftersom läget är sådant: vem behöver i dag fjärde generationen kärnkraft?
Janne Wallenius och kollegernas svar är: små isolerade samhällen i Arktis eller i Kanada. Där får man ofta energi från dieselaggregat. Dieseln är klumpig att hantera och måste flygas in. Halva året är mörkt och 30 minusgrader, vilket omöjliggör användning av sol- eller vindkraft.
– Där är elpriset väldigt högt, 10 kronor per kilowattimme, säger Wallenius. Med en liten blykyld reaktor, byggd på plats och driven av byggaren, skulle priset sjunka till 2-3 kronor per kilowattimme.
Det här projektet har mötts av intresse i Kanada, även från politiker och myndigheter. De vill nu se tester under fem års tid. Om testerna ger bra resultat kan tillstånd ges 2019, bygge påbörjas 2020 och en liten reaktor vara i drift 2024.
Prova fram i små steg
Det finns fem konkurrenter om idén, en av dem är den svenska gruppen.
I Sverige, som jämförelse, finns bara intresse i forskningssammanhang, enligt Janne Wallenius.
Kritikerna har riktat in sig på att fjärde generationens kärnkraft är dyr, och det är sant, medger Wallenius:.
– Men stora forskningsreaktorer är dyra. De kan inte pröva sig fram i små, billigare steg. Om vi lyckas åstadkomma en liten reaktordesign där vi kan visa processen i många små steg, så finns en möjlighet att massproducera små reaktorer och att få ner kostnaderna.