Nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna är ett av de största sjukhusbyggen i norra Europa och om ett par år kommer de första patienter att tas emot. Sjukhuset byggs med tanke på att bland annat minimera ett av de största problemen i sjukvården, nämligen vårdskadorna.
Tusentals patienter skadas och ett hundratal dör varje år av de skador de fått efter att de lagts in på sjukhus. Det handlar framför allt om olika typer av infektioner, operationsskador, trycksår och fall. Skadorna leder till stort personligt lidande, men också till stora kostnader för samhället på grund av längre sjukhusvård, över 11 miljarder kronor om året.
Arkitekter ska bygga bort vårdskador
I flera år har landstingen bland annat försökt minska infektionerna i vården utan att lyckas. På det nya Karolinska har man tagit hjälp av arkitekter för att få bukt med problemen.
– Det finns någonting som heter Evidence-based design, EDB, som är en forskning som har sina rötter i USA. Där har man kommit långt med att forska om på vilket sätt vårdmiljöer kan främja ett snabbare tillfrisknande, säger Charlotte Ruben, vårdbyggnadsarkitekt på arkitektfirman White.
– Man har bland annat studerat placeringen av tvättställ och spritdispenser. Ooch det visar sig att de ska ha en strategisk placering väl synlig för patienten i rummet. Det leder till att både sjukvårdspersonal och besökare tvättar händerna och spritar sig oftare.
Det ska vara lätt att hålla rent
På nya Karolinska kommer alla de över 700 patienter att få eget rum, med egen ventilation och hygienrum. Det vill säga toalett, dusch och desinficeringsmaskin för bäcken och andra skålar som kan innehålla smitta. Detta för att komma bort från att de, som idag, bärs genom korridoren till det rum där de ska diskas.
Inredningen i patientrummen kommer i stor utsträckning att vara upphäng och inte stå på golvet. Golvmattan går upp en bit på väggen för att hindra att bakterier samlas i skarven mellan golv och vägg och skåpen har en överdel som sluttar i 30 graders vinkel. Allt för att det ska vara lätt att hålla rent och fritt från bakterier.
Dessutom kommer patienter, personal och besökare att så mycket som möjligt skiljas åt när de rör sig på sjukhuset. Vårdavdelningarna får också dubbla och åtskilda parallella korridorer med rum på bara ena sidan av dem. Allt för att så få människor som möjligt ska röra sig i närheten av de sjuka och på så sätt minska smittspridning.
Lätt att isolera rummen vid smitta
Skulle någon patient till exempel få vinterkräksjukan kan just bara det patientrummet isoleras, så att man slipper att stänga hela avdelningar. Det här är åtgärder som kanske inte låter så avancerade, men de tros komma att bli nödvändiga i framtiden.
– Ja, det tror jag absolut, absolut, säger Annelie Liljegren, biträdande chefläkare och projektledare i planeringsgrupen nya Karolinska sjukhuset, NKS. Jag tror att väldigt många i framtiden inte kommer att vilja ligga på sjukhus alls eftersom vi kommer att ha så mycket problem med resistenta bakterier.
– Och om man tänker att det här ändå ska vara ett sjukhus för den högspecialiserade sjukvården där vi kommer att ha de sjukaste patienterna i landstinget, där det kommer att bli en ökad risk för att de är känsliga för infektioner, så är det ju rimligt att man har lokaler och patientrum som är utformade så att vi kan bedriva en säker vård.
Kritik: Nya sjukhuset blir för dyrt
Landstinget har satsat hårt på att det nya sjukhuset också ska vara flexibelt, så att det till exempel inte ska behöva göras några större ombyggnader för kunna anpassas till framtida sjukvård med nya och kanske större maskiner.
Detta, och mycket till, gör att nya Karolinska kostar 50 procent mer än andra jämförbara byggen i Europa och USA. Byggkostnaden är nu uppe i runt 15,5 miljarder kronor. Fram till 2040 då kontraktet till det bolag som ska driva sjukhuset, Swedish hospital partners, går ut kommer sjukhuset att kosta skattebetalarna totalt 52 miljarder kronor. Och kritiken mot att det är för dyrt har inte låtit vänta på sig.
– Det är ju dyrt, men det beror också på vad man jämför med, säger Claes G Johansson, designchef på Swedish hospial partners.
– Vi bygger ett sjukhus som ingen annan har byggt tidigare och till en standard som ingen annan har beställt förut. Och jag tror absolut att det är väl investerade pengar. Tittar man på kostnaden över hela vår koncessionstid fram till 2040, då är det här ett billigt sjukhus.