Förra året smittades över 10.000 svenskar av bakterier som antibiotika inte biter på. Flest får ESBL-bakterier, men det var MRSA och VRE-bakterier som ökade mest under 2013.

Det visar en ny rapport från Folkhälsoinstitutet. Många märker inte ens av att de bär på bakterierna, men vissa får mycket allvarliga infektioner. Särskilt känsliga är patienter inlagda på sjukhus.

Fyra dog i Växjö

Förra året dog fyra personer på centrallasarettet i Växjö efter ett utbrott av den mycket aggressiva och resistenta tarmbakterien Clostridium difficile typ 27.

Den stora antibiotikaanvändningen, både inom sjukvården och i jordbruket, är förstås en förutsättning för att resistenta bakterier ska uppstå. Även om försäljningen minskade med åtta procent, åt var femte svensk antibiotika förra året, oftast för urinvägsinfektion, halsinfektion eller öroninflammation.

Många tar också med sig bakterierna hem från utlandsresor, eller smittas av andra bärare.

– En annan stor förklaring till att de resistenta bakterierna fortsätter öka stadigt i Sverige är att människor smittas på sjukhusen, säger Olov Aspevall, överläkare på Folkhälsomyndigheten.

50 utbrott förra året

Under förra året rapporterades uppåt 50 utbrott av resistenta bakterier på svenska sjukhus, 20 av dem på neonatalavdelningar där nyfödda vårdas. På sjukhusen i Hudiksvall och Gävle försöker man fortfarande få bukt med den stora spridning av VRE-bakterier som bröt ut förra året.

Folkhälsomyndigheten är bekymrade över utvecklingen. Trots att förebyggande åtgärder som städning, att tvätta händerna och att isolera smittade patienter i enkelrum är väl kända så fortsätter utbrotten.

– Ja, det är oroande för hur man ska hantera smittspridning på sjukhus är välkänt. Det finns många handlingsprogram kring det här och därför borde sjukhusen kunna jobba förebyggande och inte få nya smittspridningar, säger Olov Aspevall på Folkhälsomyndigheten.