Nystartsbidrag till företag med skulder

Allt fler arbetslösa får jobb med hjälp av nystartsbidrag som går till arbetsgivarna. Men kontrollen är nästan obefintlig när nystartsbidragen väl betalas ut. Rapport kan avslöja att bidrag gått till företag som samtidigt har haft stora obetalda skatteskulder.

44.000 personer i Sverige har jobb där större delen av lönen subventioneras av staten med så kallade nystartsbidrag. På Arbetsförmedlingen i Farsta i södra Stockholm har man godkänt flera nystartsbidrag.

Inför beslutet att godkänna företaget Mångkulturella Sociala Kooperativet som bidragstagare hade Arbetsförmedlingen gjort de nödvändiga kontrollerna. Det fick inte finnas några skatteskulder och inga andra betydande skulder hos kronofogden.

Låg efter med hyran
Men Arbetsförmedlingen i Farsta kände inte till att Mångkulturella Sociala Kooperativet redan låg efter med hyresinbetalningarna för lokalen de disponerade.

-Nej den uppgiften hade inte vi. Vi kan bara gå via en upplysningscentral, och inte ringa runt och fråga på andra håll, säger Bent Nielsen, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Farsta.

Men när Rapport granskar arbetsgivarens skattekonton visar det sig att nystartsbidragen fortsatt att komma in, samtidigt som företaget dragit på sig skulder.

Obetalda skatteskulder
I april, en dryg vecka innan verksamheten gick i konkurs, gick 183.000 kronor in på samma skattekonto som var fullt av obetalda skatteskulder. Dagen efter att bidragen på 183.000 kronor betalades ut var företaget tvungna att lämna tillbaka nycklarna och fick inte tillträde till lokalerna längre.

Vad säger det om er kontroll?

-Det har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt, säger Lena Liljebäck, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

För flera av dem som skulle få hjälp ut i arbetslivet, blev istället nystartsbidraget ett bakslag. Marianne Karmensjö skulle jobba med catering i ett kök i Rågsveds Folkets Hus. Hon hade varit arbetslös länge, och Mångkulturella Sociala Kooperativet Stockholm hade anställt henne.

-Jag skulle få en bra lön, 24.000 kronor i månaden. Och då skulle jag vara gruppansvarig, säger Marianne Karmensjö.

Verksamheten växte snabbt och ett fyrtiotal långtidsarbetslösa fick jobb. Men det blev alltså inte som de tänkt.

-När det här precis blivit klart så hade vi någon fest här inne som hyrde lokalerna och då lagade vi middag. Men det var det enda vi lagade här, säger Marianne Karmensjö.

Nystart blev bakslag
När arbetsgivaren drog på sig skulder och inte längre kunde betala hyran för lokalen, slutade de också betala ut löner till de anställda.

-Det var jättemånga av de anställda som inte hade pengar. De grät, för de hade inte pengar till att åka till jobbet eller köpa spårvagnskort. De kunde inte betala hyran, utan fick ringa och begära uppskov, och det kan man inte göra hur länge som helst. En person blev vräkt, berättar Marianne Karmensjö.

-Jag tycker att det var tråkigt att de inte kunde hålla ordning på företaget så att de här personerna kunde fortsätta. Jag såg att det kunde ha varit en chans för de här människorna som har varit långt från arbetsmarknaden, säger Bent Nielsen, på Arbetsförmedlingen i Farsta.

Utökade kontroller på gång
Nu arbetar Arbetsförmedlingen på en lösning för att samköra uppgifter med Skatteverkets.

-På det sättet får vi fram varje månad företag som inte sköter sig. Detta är ännu inte igång, säger Lena Liljebäck.

Kristina Lagerström
kristina.lagerstrom@svt.se

Publicerad: