Bankernas utlåning är en ständig balansgång mellan att låna ut så mycket pengar som möjligt och ha tillräckligt med säkerhet för dessa lån. Som alla aktörer i näringslivet går så långt de kan för att maximera sina vinster, enligt Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet.

-Denna osäkerhet är själva kapitalismens kärna. Det är något vi måste leva med, säger han.

Den amerikanska bolånekrisen har stora likheter med den svenska finans- och fatighetskrisen i Sverige i slutet på 80-talet. Under en intensiv högkonjunktur lånade bankerna ut stora summor pengar, och när sedan lågkonjunkturen slog till igen hade bankerna inte längre någon täckning för lånen.

Lågkonjunktur räcker inte
-Men det räcker inte bara med en lågkonjunktur för att orsaka en bankkris. Lågkonjukturen måste även sammanfalla med någon annan förändring i systemet, påpekar Hans Sjögren.

I USA var det den nya produkten Subprime-utlåning som förde med sig oanade konsekvenser. Subprime introducerades efter att den amerikanska kreditmarknaden omreglerades och möjliggjorde för människor ur den lägre medelklassen och arbetarklassen kunde ta lån för att köpa bostäder. När sedan bränslekostnaderna steg i höjden och lågkonjunkturen inleddes, var bankkrisen ett faktum.
I Sverige, menar Hans Sjögren, uppstod den ekonomiska krisen på 80-talet på grund av politiska beslut som fattades redan på 60-talet. Då medförde lagändringar att även Föreningssparbanker fick låna ut pengar till företag, och inte bara till privatpersoner. Därmed tog bankerna risker som tjugo år senare skulle få ödesdigra konsekvenser i den svenska ekonomin.

-Därför måste man även titta på de mer långsiktiga effekterna av olika reformer när man analyserar finanskriser, säger Hans Sjögren.

Ta reda på riskerna
Bankkriser är långt ifrån ovanliga. Enbart Sverige har sedan 1870-talet upplevt fyra stora finanskraschar. Den första inträffade 1878 till 1879 i samband med en överhettning av järnvägsbygget i Sverige. Den andra varade 1920 till 1921 och den tredje, den så kallade Kreugerkraschen, inträffade 1930 till 1931.

Som privatperson kan man bara skydda sig mot en bankkris genom att försöka ta reda vilka risker man utsätter sig för när man tar ett banklån.

-Banktjänstemännen är som dammsugarförsäljare. De kommer inte att berätta om de negativa aspekterna med sin produkt. Däremot kan man fråga dem "vad är det värsta som kan hända mig om jag tar det här lånet?", säger Hans Sjögren.

Lotta Narvehed