I och med förslaget kan Sverige undvika att bli sist i EU med att införa en lag om krav på partierna att öppet redovisa sina intäkter. Sverige har gång på gång kritiserats av bland annat en kommitté knuten till Europarådet för att sakna lagstiftning. Malta är det enda EU-land i övrigt som saknar lag.

De svenska partierna har tyckt att frivilliga överenskommelser om redovisning av bidrag har räckt och för bara några år sedan gjorde Moderaterna, som sista stora parti, oväntat helt om och öppnade för en lag.

– Partierna har väl upplevt det som ett problem att ifrågasättas hela tiden, säger justitieminister Beatrice Ask (M) som nu skickar ut förslaget på remiss över sommaren.

Trygga insyn

Enligt portalparagrafen ska syftet med lagen, som ska träda i kraft 1 april nästa år, vara ”att trygga allmänhetens insyn i hur partier finansierar sin politiska verksamhet och hur valkandidater finansierar sina personvalskampanjer.”

Lagen ska gälla alla partier som ställer upp i allmänna val, om det så är till riksdagen, till kommuner och landsting eller EU-parlamentet.

Partierna ska lämna in en årlig redovisning till Kammarkollegiet som sedan samlar dem och publicerar dem på en hemsida så att allmänheten kan ta del av dem. Kammarkollegiet ska också tala om vilka partier som inte har lämnat in en redovisning.

Det är bara partier som har fått bidrag och intäkter på mindre än ett halvt prisbasbelopp, nu motsvarande drygt 22 000 kronor, som inte behöver lämna några uppgifter.

Ska identifieras

Eventuella bidrag från enskilda givare som överstiger de 22.000 kronorna ska redovisas med namn så att givaren kan identifieras. Sju av riksdagspartierna säger att de redan gör eller ska göra det, om de får så stora enskilda bidrag.

Sverigedemokraterna har hittills sagt att det är omöjligt med hänvisning till den enskilde givarens säkerhet.