Varje år drabbas omkring 300 svenska barn av cancer. På 1970-talet överlevde bara två av tio cancersjuka barn, men i dag har framstegen inom den medicinska vården gjort att åtta av tio barn kan räddas.
I flera år har dock situationen vid landets sex barncancercentrum varit pressad och allt fler barn med cancer har tvingats resa till andra städer än sin hemstad för att få den livsviktiga behandlingen i tid. På vissa håll riskerar de här barnen att bli felbehandlade för att de tvingas flytta mellan olika vårdavdelningar.
Redan för ett år sedan slog flera av Sveriges verksamhetschefer inom barncancervården larm och varnade för att bristen på vårdplatser och kunnig personal hotade patientsäkerheten. Ändå är situationen i dag i stort sett densamma. Varken i Göteborg eller Stockholm finns det tillräckligt med specialiserade sjuksköterskor och barncancerläkare för att hålla tillräckligt många vårdplatser öppna.
”Hinner inte se barnen”
Vid barncancercentrum på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, har man lyckats öppna några till vårdplatser sedan i somras efter att man lyckats rekrytera ett antal specialistsköterskor, och en läkare från Finland. Trots det kan man fortfarande inte möta behovet och i Göteborg är situationen mer pressad än någonsin tidigare.
– Personalen här mår jättedåligt. Vi lyckas rekrytera nya sjuksköterskor, men vi lyckas inte behålla dem. Och flera erfarna sköterskor har slutat eftersom de helt enkelt inte orkar jobba under de här omständigheterna längre, säger Karin Mellgren, överläkare och sektionschef vid den barnonkologiska avdelningen vid Drottning Silivias barnsjukhus i Göteborg.
– Vi klarar den medicinska vården, men vi hinner inte se barnen och föräldrarna bakom medicinslangarna. Vi har äskat mer pengar från landstinget och sjukhusledningen i flera år, men får inget gehör säger Karin Mellgren uppgivet.
Kritik mot politiker
Antalet vårdplatser för cancersjuka barn har i princip varit konstant sedan 1980-talet. Men eftersom befolkningen ökar och långt fler barn överlever idag, behövs det fler vårddygn. Barnen som överlever behöver ofta intensivvård och lång behandling för alla biverkningar av de starkare moderna medicinerna. Barncancervården har blivit mer framgångsrik, men också mycket mer komplicerad.
På Barncancerfonden är man mycket kritiska till hur Sveriges politiker tilldelar resurserna till barncancervården:
– Man har gjort en beräkningsgrund för hur många vårdplatser man behöver genom att titta på antalet nyinsjuknade barn. Det är en alldeles felaktig beräkningsgrund. Man måste istället titta på hur många barn som behöver aktiv cancerbehandling, säger Barncancerfondens generalsekreterare Olle Björk.
– Räknar man på det här felaktiga sättet får man siffror som motsvarar behoven på 1980- och 90-talet, och det här sättet att beräkna resurserna har man hållit i, säger Olle Björk.