Polisens egna utredare målar inte upp någon smickrande bild av hur man hittills hanterat hatbrott.
Kompetensen har varierat kraftigt och utbildningsinsatser har inte gett resultat. Det har funnits brister i utredningar och många som anmält hatbrott har upplevt att de blivit dåligt bemötta. Det uppges vara en bidragande orsak till att många utsatta aldrig anmäler.
– Det är ett allvarligt bekymmer att människor kränks för exempelvis sin sexuella läggning, sin hudfärg eller etnicitet. Respekten för människolivet, för allas lika värde, kräver att vi agerar på det här området, sade rikspolischef Dan Eliasson när han på onsdagen presenterade polisens kraftsamling mot hatbrott.
Särskilda hatbrottsgrupper
I storstadsregionerna kommer särskilda hatbrottsgrupper att inrättas. De ska ansvara för ”kompetensstöd, samordning, brottsofferstöd och uppföljning”, enligt den redovisning som nu överlämnats till inrikesminister Anders Ygeman (S).
Enheterna ska också jobba med andra brott mot de grundläggande fri- och rättigheterna, exempelvis hot mot politiker och journalister.
Hur kommer utsatta grupper att själva vara del i arbetet?
– Först och främst kommer de att känna under det här året att vi ägnar dem större uppmärksamhet än tidigare. Min förhoppning är att vi i samtal med de här grupperna kommer att kunna bli bättre på att lyssna av deras behov och hur de tycker att vi kan bli bättre på att ställa upp och lagföra brott mot dem – och kanske till och med förebygga brott, säger Dan Eliasson.
Satsning på hatbrott på nätet
Polisen ska också bli bättre på att lösa hatbrott som sker på nätet.
– Vi avser att redan i år inrätta ett särskilt it-brottscentrum som bygger på de förmågor vi redan har. Vi skärper den förmågan ytterligare, säger Eliasson.
Många poliser är kritiska till att allt fler brott lyfts fram som prioriterade trots att myndigheten inte får mer resurser. Men Eliasson anser att man kan klara hatbrottssatningen ändå.
– Med ombildningen till en polismyndighet kommer vi att kunna göra vissa delar av vår verksamhet billigare. De pengar som frigörs kan vi lägga på den här typen av brott i en utsträckning som vi inte gjort tidigare. Om de pengarna inte räcker är jag ganska säker på att regeringen är lyhörd för våra behov. Vi kan inte stillatigande se hur våra grundläggande fri- och rättigheter kränks.
Regeringsuppdrag
Åtgärderna är resultatet av ett regeringsuppdrag som dåvarande Rikspolisstyrelsen fick av den förra regeringen för att stärka polisens förmåga att upptäcka och utreda brotten.
Utredaren Håkan Sandahl skrev på DN Debatt redan i december förra året att hatbrotten måste ges tydlig prioritet och att Nationella operativa avdelningen (tidigare rikskrim) bör ges ett särskilt ansvar för brotten.
Samrådsforum
Han föreslog också en nationell hatbrottssamordnare inom polisen samt särskilda hatbrottsgrupper i hela landet.
För att bekämpa hatbrotten föreslog Sandahl även ett samrådsforum med företrädare för brottsutsatta grupper och rättsvårdande myndigheter.