Efter en rånförsök i Uppsala gick polisen ut med informationen att gärningsmannen hade ”ett svenskt utseende”. Det är lika fel – och lika meningslöst – som att beskriva en misstänkt som pakistanier eller skriva att någon hade ”romskt utseende”, anser Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

-Det finns inget ”svenskt utseende” och det har nog aldrig funnits, säger han.

Etnicitet märkligt

Målet med signalementen måste i stället vara att så noggrant som möjligt beskriva hur brottslingen faktiskt såg ut, anser Sarnecki.

-Det är bättre att skriva ”blont hår och blåa ögon”, om det nu är det man menar.

Det är också så ett signalement ska se ut, enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter för intern dokumentation. Där finns inte bara uppgifter om vilka hårfärger och ögonfärger polisen ska använda i sina beskrivningar utan också hudfärger, hårformer, kroppstyper och så vidare.

-Att beskriva ett utseende är viktigt för att kunna identifiera en person, men vi måste komma bort från detta oerhört märkliga med etnicitet i signalement, säger Jerzy Sarnecki.

Precis information

Karl Wallin, kanslichef vid Rikspolisstyrelsen, är helt på Sarneckis sida:

-När polisen lämnar signalementsuppgifter ska vi göra det för att kunna hitta den vi vill ha tag på. Därför måste informationen vara precis. Det blir den om vi använder våra egna föreskrifter och undviker att beskriva personer i generella termer eller utifrån etnicitet.

Varför vissa poliser anger etnicitet i stället för att korrekt beskriva hår och hudfärg enligt reglerna har Karl Wallin inget svar på.

-Det finns anledning att fundera på varför det blivit på det här viset. Men nu krävs det nog att vi återupprepar en del av det regelverk som vi har och att vi kommunicerar med varandra när vi ser formuleringar som är meningslösa eller onödiga.