En polisbil
Polisen utredningsarbete får hård kritik i ny rapport. Foto: Scanpix

Hård kritik mot polisen

Flera allvarliga brister En del myndigheter och poliser bryr sig mer om statistik än brottsbekämpning, menar justitiedepartementet.

Publicerad – Uppdaterad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Polisen får åter kritik för arbetet med brottsutredningar. En del myndigheter och poliser bryr sig mer om statistik än verklig brottsbekämpning, hävdas i en intern rapport från justitiedepartementet som TT har läst.

Rapporten är skriven av en av justitieminister Beatrice Asks närmaste medarbetare, efter besök hos de 21 länspolismyndigheterna. Det som beskrivs är en utredningsverksamhet som på många håll dras med flera allvarliga brister.

Mängdbrotten eftersatta

När Rikspolisstyrelsen på försommaren kom med sina siffror för årets första kvartal, över uppklarade brott och utredningar, visade de på de sämsta resultaten på åtta år. Justitieministern var mycket kritisk och skickade ut sin statssekreterare till polismyndigheterna med uppdraget att ta reda på hur polisen arbetar med brottsutredningar.

I rapporten konstateras att bristerna är många, trots stora pengatillskott och ökat antal poliser. Framgångar mot organiserad brottslighet och grova brott noteras men resultaten för mängdbrott, sådant som allmänheten oftast drabbas av, är inte bra.

Goda insatser lönar sig inte

Enligt rapporten är det ingen status i att vara utredare av mängdbrott. Poliser som byter från att vara ordningspolis till utredare får gå ner i lön eftersom de förlorar jourtillägg och ledningen tvingas ibland tvångskommendera folk för att klara utredningsverksamheten.

Rikspolischefen Bengt Svenson vänder sig mot beskrivningen att utredarna fått lägre status och lägre lön. Inget av det stämmer, anser han.

-Duktiga utredare har hög status inom polisen.

Pinnjakten måste få ett slut

Det finns, enligt statssekreteraren inte en enda lösning på problemen men en är att 21 polismyndigheter organiseras om till en. Då blir också samordningen när det gäller utredningar av brott bättre, eftersom överblicken blir bättre över hur brottslingar rör sig.

Och pinnjakten, strävan efter att få ihop bra statistik över verksamheten, måste få ett slut.

"I de värsta exemplen jag hört beskrivas leder det till att man skickar förundersökningsprotokoll vidare till åklagare trots att man på förhand vet att de inte håller tillräcklig kvalité för åtal", skriver statssekreteraren och understryker att det inte är acceptabelt.

-Jag förutsätter att jag blir kallad till departementet av statssekreteraren och får diskutera det här. Av de utredningar vi lämnar över till åklagare leder 85-90 procent till lagföringar. Det är väldigt god kvalitet på det vi skickar över, säger Rikspolischefen Bengt Svenson.