Arbetslösa är de stora förlorarna sedan 2006 medan medelklassen dragit ifrån.
Arbetslösa är de stora förlorarna sedan 2006 medan medelklassen dragit ifrån. Foto: Scanpix

Medelklassens inkomster har ökat rekordstarkt

De arbetslösa förlorare Medelklassfamiljens inkomster har ökat med 2.900 kr/mån sedan 2006. En arbetslös med a-kassa har förlorat lika mycket.

Publicerad – Uppdaterad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

När Fredrik Reinfeldt tillträdde som statsminister i oktober 2006 lovade han att det skulle bli mer lönsamt att arbeta. Den politiken och den ekonomiska utvecklingen har inneburit rekordår för en medelklassfamilj, där båda föräldrar jobbar.

–Inkomstutvecklingen har som det ser ut varit rekordhög, säger Maria Ahrengart, privatekonom på Swedbank.

Regeringen har sänkt skatten för de som arbetar med 75 miljarder kronor. Samtidigt har reallöneökningen varit god.

Enligt Swedbanks bedömning har den disponibla inkomsten inte ökat så mycket och så snabbt åtminstone sedan i början av 1970-talet.

Lägre skatter

Banken har räknat ut hur mycket mer en tvåbarnsfamilj i radhus fått kvar i plånboken sedan 2006. I exemplet jobbar den ene föräldern heltid och den andra halvtid.

-Man kan väl säga att det både är reallöneökningar och politiska beslut som har bidragit till löntagarnas positiva utveckling, i alla fall för dem som har jobb, säger Maria Ahrengart.

På plus-sidan finns framförallt lägre inkomst- och fastighetsskatt, men även högre reallöner. På minus-sidan ökade utgifter, till exempel genom att bolånen är större med högre räntekostnader som följd.

Slutsumma: + 2.860 kronor mer kvar i plånboken för familjen varje månad, när de viktigaste utgifterna är betalda.

Ett liknande lyft fick exempelfamiljen även mellan år 2001 och 2006. Det berodde i första hand på att utgifterna sjönk med cirka 1.800 kronor, i dagens penningvärde, när maxtaxan på dagis infördes.

Pensionärer går plus

Fredrik Reinfeldt sade också i regeringsförklaringen 2006: "Sverige ska vara ett land som håller ihop, där de sociala och regionala klyftorna minskar".

De arbetslösa och sjukskrivna håller nog inte med om det. De med a-kassa har tappat omkring 2.800 kronor i månaden, enligt TT:s beräkningar, bland annat till följ av att ersättningen sänktes de första hundra dagarna, men först och främst som en konsekvens av att taket i a-kassan på 680 kronor legat fast sedan dess, medan övriga priser och löner stigit i samhället.

Dessutom trappas ersättningen ned efter 200 dagar, samtidigt som det har blivit svårare att få ersättning från a-kassan, vilket gör att allt färre av de arbetslösa får pengar ur arbetslöshetsförsäkringen.

För andra större grupper bjuder utvecklingen inte på några stora kast. Pensionärsparet med tilläggspension har fått några hundralappar extra. Studenterna har samtidigt fått höjt studiemedel med en tusenlapp, rensat för inflationen.