Det nuvarande rekordet har förre statsministern Göran Perssons regering då de politiskt anställda var 203 till antalet 2005.

Den borgerliga regeringen hade 197 politiskt anställda i juni.

Förutom den nye statssekreteraren och de nya ministerposterna kommer de två ministrarna att behöva anställa statssekreterare, pressekreterare och politiskt sakkunniga. De är alla knutna till ministern och får lämna sina jobb när ministern gör det.

Antalet politiskt anställda i regeringskansliet har ökat på sikt. I slutet på 1990-talet var de 150-160.

Går emot råd från råd
Att regeringskansliet nu sväller innebär att statsministern går emot en rapport skriven för regeringens och statsministerns eget globaliseringsråd 2009 som avrådde Reinfeldt från att utöka antalet ministrar.

I rapporten, med titeln Pm till statsministern, hävdar statsvetarprofessorn Tommy Möller och Magnus Granlund, statsvetare vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, att antalet ministrar och departement borde bli färre.

De skriver att problemen med samordning ökar mycket, så snart man kommer över 20 statsråd. Reinfeldts nya regering har växt från 22 till 24 statsråd. Detta trots att statsministern lyssnat till rådet om att minska antalet departement i och med att integrations- och jämställdhetsdepartementet försvann.

Allt mer politiserat
Med fler än 20 ministrar blir förhandlingar svårare och det leder också till att det bildas ett inre kabinett med de tyngsta ministrarna. Statsråd med mindre, och kanske också mindre klara, ansvarsområden blir ett B-lag och får svårt att fungera med pondus som ministrar.

Möller och Granlund konstaterar också, med hänvisning till intervjuer de gjort med tjänstemän, att regeringskansliet blir alltmer politiserat.

TT