Riksgälden klar med Saab nästa vecka
Sedan avtalet mellan GM och Spyker Cars blev klart har det dykt upp en del frågetecken kring hur affären ska finansieras.
Publicerad
Affären finansieras delvis genom lån från den amerikanska investeringsfonden GEM som betalas med en riktad nyemission till fonden. Det innebär att fonden också blir ägare till Saab.
Spyker Cars vd och delägare Victor Muller vägrar fortfarande fullt ut avslöja vilka finansiärer han har bakom sig. Därtill är en tredjedel av köpesumman ännu inte klar.
TT: Hur påverkar detta Riksgäldens bedömning?
-Vi tittar på hur finansieringen ska ske. Om den är rimlig. Men det är inte vår uppgift att berätta vem som finansierar vad. Vi har inte hittat något anmärkningsvärt när det gäller finansieringen, säger Riksgäldens chef Bo Lundgren, som säger sig känna till finansiärerna.
TT: Kan fondens inträde spolierar affären?
-Det tror jag inte. Men åter igen, vi gör en analys av finansieringen i ett sammanhang och vi har inte sett något dramatiskt än. Det finns vissa saker som vi ska titta lite närmare på, säger Lundgren utan att specificera vad.
Mellan raderna framgår att det tidigare beslutet om ett okej från staten om lånegarantier till Saab/Spyker-affären kommer att stå fast vid den slutliga granskning som Riksgälden nu gör.
Nästa vecka hoppas Lundgren att man är klar med sin rapport till regeringen.
TT: Finns det någon risk att det går åt motsatt håll, att ni kommer till slutsatsen att här går det inte att ställa ut garantier?
-Vi är ännu inte färdiga med granskningen men jag utgår från att det inte har hänt något som förstör detta. Vår utgångspunkt är ju att den här affären inte har förändrats. Vi har gjort en slutrapport och det är den som gäller om vi inte ser att det är något som blivit helt annorlunda, säger Bo Lundgren.
Det Lundgren kallar slutrapport kom för drygt två veckor sedan. Då var avtalet mellan GM och Spyker ännu inte klart. Riksgälden rekommenderade staten att ställa ut garantier för EIB-lånet på drygt fyra miljarder kronor till Saab.
Riksgälden kom fram till att affärsplanen, som låg till grund för ett avtal, var rimlig att utgå ifrån och att det fanns säkerheter som täcker den statliga garantin. Man hade tagit fram ett avtalsförslag kring hur ett sådant garantiavtal skulle se ut för att minimera risken för staten om någonting skulle gå snett.
TT