Foto: SVT

Ryske ambassadören: ”Svenska medier beskriver ukrainakrisen ensidigt”

Uppdaterad
Publicerad

Rysslands ambassadör i Sverige frågades ut i morgonsoffan av SVT:s rysslandskorrespondent Elin Jönsson. Han kritiserade den svenska mediabilden av ukrainakrisen.

Viktor Tatarintsev har varit rysk ambassadör i Sverige i två omgångar, första omgången från 1979 på Sovjetunionens tid.  När han gästade morgonsoffan för att svara på frågor om demokratin i Ryssland och om landets agerande i ukrainakrisen, lade han stor skuld på svenska och västerländska medier som han anser beskriver situationen alltför ensidigt.

”Inte fair play”

– Ryska medier står närmare sanningen än svenska, och västerländska medier. Tittar du på rysk TV så ser du hur man (Ukrainas militär, red. anm.) hela tiden bombarderar med tungt artilleri och raketer och bomber och granater och många har förlorat livet, fler än tusen. Det är inte fair play att inte nämna det, tycker jag.

Krimkonflikten

Viktor Tatarintsev fick också direkt frågan vad han tycker om Elin Jönssons rapportering och svarade i kritiska om än något undvikande ordalag:

– Vill man vara en fin och professionell journalist så måste man försöka beskriva skeenden allsidigt och inte ensidigt.

Han hade tidigare konstaterat att han och Elin Jönsson inte har samma bild av det som sker:

– Du, jag känner till dina reportage om Ukraina från Moskva och du har din uppfattning och jag har en annan. Svenska massmedier beskriver situationen ensidigt i och kring Ukraina. Man försöker sätta bilden att Ryssland är skyldigt till mycket, om inte allt och i Kiev sitter rena rama demokraterna som ska få högsta pris, kanske Nobels fredspris, sade Viktor Tatarintsev.

Noteras ska att SVT återkommande, både i TV och på vår nyhetswebb har rapporterat om den humanitära krisen i östra Ukraina och om den ukrainska militärens beskjutning av städer som Donetsk och Luhansk.

Försvarar ryska nätlagar

Viktor Tatarintsev fick också frågor om blogglagen som begränsar möjligheterna att uttrycka sig fritt på nätet och den så kalalde agentlagen som reglerar möjligheten att organisera sig ideelt i föreningslivet. Han svarade att Ryssland i själva verket försöker utveckla sin demokrati och bygga ut skyddet för mänskliga rättigheter:

– Ja, det är ju frågor som det krävs ganska långa svar på. Det korta svaret är att de lagar du just nämnt, de går inte stick i stäv med internationella normer. Titta på den amerikanska lagen, det är samma sak där. Det finns inget diskriminerande i vår lag om internet och så vidare. När man måste bekämpa terrorism och organiserad brottslighet, så måste man ha en del inskräningar när det gäller Internetanvändning, sade han.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet