Så drabbas samhället av vulkanaskan
Akuta sjuktransporter och leveranser av reservdelar till eloch telenäten. Det är de två områden som ringats in som särskilt sårbara när luftrummen stängs till följd av vulkanaskan, enligt Myndigheten för samhällstjänst och beredskap, MSB.
Publicerad
-Inställda flyg får visserligen stora konsekvenser för resenärerna - men när det handlar om samhällsviktiga funktioner är flyget inte en av de mest sårbara, säger Anneli Bergholm Söder, avdelningschef för samordning och insats på MSB.
MSB har gjort en konsekvensbedömning av vulkanutbrottet på Island på uppdrag av Försvarsdepartementet. Syftet är att ta reda på vilka konsekvenser det kan få för samhällsviktiga funktioner, på en veckas och på en månads sikt.
Värst för sjuktransporter
Trots de många tusen inställda flygen är alltså trafikflyget inte det farligaste problemet ur samhällsskyddets synvinkel, framhåller Anneli Bergholm Söder. Värst är det för sjuktransporter med ambulansflyg och ambulanshelikoptrar.
-Här handlar det om snabba förlopp. Vi tittar på om man kan lösa problemen på andra sätt, säger hon.
Socialstyrelsen bedömer situationen som allvarlig i utredningen. Det finns endast tre helikoptrar som kan genomföra akuta livräddande sjuktransporter. När transporterna måste göras på vägarna i stället finns risken att patienter skadas eller dör. Den situationen fortsätter så längre luftrummet är stängt.
Bara mindre postförseningar
Mindre olägenheter kan det stängda luftrummet också vålla för posten.
– Vi får hålla ögonen på postdistributionen nu i deklarationstider - men enligt Post- och Telestyrelsen är det endast en mindre del av posten som går med flyg, säger Anneli Bergholm Söder.
I ett pressmeddelande skriver Posten att förseningarna av post endast blir marginella pga det stängda luftrummet. Ungefär två procent inrikesbreven blev försenade på måndagen och på tisdagen räknar Posten med att 1,5 procent blir försenade. Den inrikespost som skulle gå med flyg får i stället skickas med tåg eller bil.
Reservdelar till el- och telenäten skickas till stor del med flyg och på sikt kan försenade leveranser orsaka problem, enligt MSB:s bedömning. Här diskuterar man nu alternativa transportsätt.
Egna mätningar?
-En diskussion jag tror vi kommer att se mer av är den om varför vi förlitar oss på simulerade effekter av askmolnet i stället för att göra egna mätningar, säger Anneli Bergholm Söder.
-Vi måste titta mer på vad egna mätningar kan kosta och vad de kan ge oss i förhållande till kostnaderna.
– Vad gäller askans hälsoeffekter har Naturvårdsverket och Socialstyrelsen gemensamt tagit på sig att utreda dem. De ska gå ut med rekommendationer som ska publiceras på Krisinformation.se.
Hälsorisker tonas ned
Hälsoriskerna med askan är dock något som tonas ned av olika myndigheter, framhåller Anneli Bergholm Söder.
– Det är bara på Island som människor uppmanas att stanna inomhus, säger hon.
Enligt utredningen bedömer Socialstyrelsen att askan endast kan påverka människors hälsa när den finns på marken i stora mängder. I dagsläget kan man inte ens konstatera några mätbara nivåer på marken i Sverige. Askan befinner sig på hög höjd.
De nordiska länderna har haft möten - senast en telefonkonferens i lördags - där de diskuterat effekterna av vulkanutbrottet och deras syn på det är samstämmig, enligt MSB:s hemsida.
Delar med sig
– Vi gör ungefär samma bedömningar om luftrum och påverkan. Vi kan också stötta varandra och dela med oss av våra analyser till varandra.
Nästa möte mellan de nordiska länderna blir på onsdag. MSB håller också återkommande möten med svenska myndigheter om vulkanaskan. De flesta verkar inte ha varit förberedda på att ett vulkanutbrott skulle kunna få konsekvenser som varar över en lång tid - men kanske finns det värdefulla lärdomar att dra?
Får vana att samverka
– Ja, vi blir mer vana att samverka, både inom Norden och inom myndighets-Sverige. Vi länkar ihop oss snabbare.
– Det ställs också höga krav på oss på MSB att vara snabba med information, få med rätt myndigheter i samarbetet, lyssna och vara lyhörda. Det finns de som som hör av sig direkt till oss på myndigheten med sina frågor och vi försöker lägga ut allt de behöver veta på vår sajt Krisinformation.se, säger Anneli Bergholm Söder.
– Det är intressant att se hur trafiken på den sajten har ökat efter vulkanutbrottet. Tidigare hade vi några hundra träffar per dag, i fredags hade vi 28.000.
På längre sikt tror hon att en effekt av vulkanutbrottet kan bli att vi ändrar vissa av våra beteenden.
– Det är som med den ekonomiska krisen, man kan se att den får effekter. Till exempel kommer vi kanske att flyga mindre.
De ekonomiska effekterna för flygbolag och andra företag som drabbas av vulkanaskan ingår inte i de konsekvenser som MSB tittar på. Men myndigheten konstaterar ändå att "konsekvenserna för näringslivet kan bli omfattande".
Maria Holmin