Inrikes

Foto: SVT

Samarbetar för att få utländska studenter åter

Uppdaterad
Publicerad

För att locka hit fler utomeuropeiska studenter har mer än hälften av de svenska lärosätena börjat samarbeta, bland annat då det gäller marknadsföring. Men de tror också att det krävs en större stipendiesatsning.

– Framför allt är det här en viktig fråga för Sverige. Vi måste kunna attrahera internationella talanger, säger Lars Holberg, direktör för internationella relationer på Linköpings universitet.

Jörgen Sjöberg, strategisk verksamhetsutvecklare på Chalmers i Göteborg håller med, och ser också ett behov av att ha många studenter runt om i världen som har erfarenhet av Sverige.

– Det gynnar svenska näringar och svensk export. Det är besvärligt att antalet studenter minskat så kraftigt, säger han.

Fattigare studiemiljö

Jörgen Sjöberg och  Lars Holberg sitter i styrelsen för Study Destination Sweden, ett konsortium där 27 svenska lärosäten ingår, och som bildats för att locka hit fler utomeuropeiska studenter.

Detta sedan andelen minskat med nästan 80 procent efter att studieavgifterna infördes hösten 2011.

– Det blev en fattigare studiemiljö och vi tappade en del av våra bästa studenter. Vi måste lära oss från början egentligen. Att marknadsföra oss på de här marknaderna. Och det gör vi bäst tillsammans, säger Lars Holberg.

Han tror dessutom att det behövs ett förenklat regelverk för universitetet och att det blir möjligt att stanna och söka jobb efter studierna.

– Om vi nu har avgifter ska man se till att vi kan agera marknadsmässigt, ha en kraftfull nationell satsning på att marknadsföra Sverige och generöst med stipendier, säger han

Ökad satsning på stipendier

När avgifterna infördes startades också stipendieprogram. För 2013 har regeringen avsatt 160 miljoner kronor till stipendier.

Men trots att det är 50 miljoner kronor mer än förra året behövs det enligt lärosätena ännu mer.

– Vi skulle behöva en mer kraftfull stipendiesatsning. Vi pratar om mellan 100 och 200 miljoner. kronor. Det skulle ge oss bättre förutsättningar att konkurrera om de riktigt bra studenterna, säger Lars Holberg.

Men att högre utbildning var fri för alla ledde också till många oseriösa ansökningar.

En tanke med avgifterna var att svensk utbildning ska kunna locka hit studenter utan att vara gratis.

Jörgen Sjöberg, verksamhetsutvecklar på Chalmers ser även fördelar med avgiftsreformen.

– Jag kan nog erkänna att det var ett visst mått av slentrian i den internationella rekryteringen tidigare, och den uppskärpning som kommit har varit av godo. Men jag tycker att tappet varit så stort att det utgör ett hot mot våra möjligheter att hålla oss internationellt gångbara, säger han.

Stipendier

2013 omfattar de statliga stipendieprogrammen 160 miljoner kronor – en ökning med 50 miljoner jämfört med 2012.

Svenska Institutet förmedlar stipendier till biståndsländer. De ska vara heltäckande och sedan 2011 har knappt 400 stipendier delats ut. I år har Svenska Institutet runt 4.000 sökande och 320 stipendier. För 2013 är är anslagen 100 miljoner kronor. Till det kommer tre andra stipendieprogram där anslagen är 25 miljoner kronor.

Universitets- och högskolerådet har 60 miljoner kronor att fördela till lärosätena. Pengarna används till att stödja särskilt kvalificerade studenter. Under det första läsåret med avgifter delades knappt 600 stipendier ut, varav en tredjedel täckte hela avgiften. En student kan under sin studietid ha fått flera stipendier för att täcka sin studieavgift.

Vid sidan av detta delades 27 miljoner ut i stipendier från bland annat företag, donationer eller lärosätenas egna medel. Enligt lärosätena hade fyra av tio betalande studenter någon form av stipendium under 2012.

Källor: Svenska Institutet, Internationella programkontoret och Högskoleverkets rapport ”Andra Året med studieavgifter – lärosätenas erfarenheter”.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.