Studenter på masterprogrammet i företagsekonomi på Linköpings universitet Foto: SVT

Sämre studenter och färre perspektiv

Uppdaterad
Publicerad

När det började kosta pengar för studenter utanför EU minskade antalet utomeuropeiska studenter kraftigt. Jämfört med 2010 är de nu runt 6.000 färre, en minskning med närmare 80 procent. På Linköpings universitet tycker man det har lett till färre perspektiv och sämre studenter.

Från att ha varit majoritet är det i dag få utomeuropeiska studenter om väljer att läsa en internationell master i företagsekonomi vid Linköpings universitet.

– Vi hade verkligen många ansökningar innan studieavgifterna och kunde verkligen välja och vraka. Vi tog bara in A-kategorin av studenter, nu får vi plocka in alla. Vi har i alla fall sämre studenter på pappret, säger Marie Bengtsson, universitetslektor och ansvarig för utbildningen.

När avgifterna infördes 2011 minskade antalet utomeuropeiska studenter som kommer hit på egen hand med närmare 80 procent. Enligt lärosätena var det runt 1.350 nya studenter som betalat in en studieavgift första terminen.

Och även om det var något fler i höstas, omkring 1.750, är det fortfarande långt till nivåerna när det var gratis. Då kom ungefär 7.600 studenter hit på egen hand.

Påverkar även svenska studenter

– Vi har fått ett tråkigare klassrum. Blandningen av studenter ger något extra till programmet, säger Marie Bengtsson.

Främst är det studenter från Afrika och Asien som inte längre kommer hit. Antalet studenter från till exempel Pakistan, Bangladesh och Etiopien har minskat med över 90 procent – och det tycker Marie Bengtsson påverkar även svenska studenter.

– Ska du arbeta som inköpare på H&M är Bangladesh ett relevant land och vi har färre studenter från Bangladesh. Det är skillnad om man har jobbat ihop med studenter från Bangladesh. Då lär man sig hur saker fungerar i Bangladesh och man skaffar sig ett nätverk.

Knut Gudjónsson läser sista terminen på masterprogrammet i företagsekonomi.

– Det blir ju mer homogent och mindre perspektiv som man som student kan ta in. Min mening är att det är bra med utomeuropeiska studenter i utbildningarna, säger han.

Stipendier eller föräldrar lösningen

Men på utbildningen finns det en handfull utomeuropeiska studenter som trots allt valt att läsa i Sverige.

– Jag vill arbeta på internationellt och särskilt på svenska företag som etablerar sig i Kina. Och nu får jag en fördel för jag känner till både svenskt och kinesiskt sätt att tänka, säger Mandy Hou, från Kina.

För de utomeuropeiska studenterna kostar det 110.000 kronor om året att läsa här.

– Jag har fått ett stipendium så därför är det okej för mig. Om jag varit tvungen att betala hade jag inte haft råd, berättar Nina Luchko som kommer från Ryssland.

Mandy Hou får istället hjälp av sina föräldrar.

– Det är svårt att få stipendium här. Vi ni att fler ska komma, till exempel från Kina, bör regeringen införa fler stipendier, säger hon.

För att locka fler utomeuropeiska studenter till Sverige tror Marie Bengtsson på att göra ett bra arbete och skapa sig ett rykte.

– Sen kan vi också diskutera studieavgifter och hur höga de ska vara, för just nu ligger vi i det högre skiktet. Och få till bättre stipendier, framför allt för studenter som kommer från fattigare länder, säger hon.

Studieavgifter

I mitten av 00-talet utreddes frågan om hur studieavgifter skulle kunna införas av socialdemokraterna.

År 2010 la den borgerliga regeringen fram en proposition och hösten 2011 infördes studieavgifter för studenter utanför EU/ESS och Schweiz och som inte deltar i ett utbytesprogram.

Studieavgiften ska täcka den fulla kostnaden för utbildningen.

Tanken med avgifterna är att svensk utbildning ska konkurrera genom att vara bra, inte gratis.

Under 00-talet ökade antalet utomeuropeiska studenter och Riksrevisionen uppskattade kostnaden till en halv miljard kronor. Att utbildningen var gratis ledde också till många oseriösa ansökningar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.