-Vi brukar säga att straffet börjar utanför murarna när jakten på bostad, arbete och nya schyssta kompisar börjar.

Det säger Masoud Beik och Richard Zamani som jobbar i  X-cons, en stödorganisation för människor som vill lämna det kriminella livet bakom sig.

Masoud och Richard vet vad de talar om. Båda har tidigare begått brott och suttit i fängelse och vet hur många hinder som måste övervinnas för att kunna börja leva hederligt.

Brå pekar ut brister

Deras bild bekräftas av Brottsförebyggande rådet, Brå, som i rapporten "Samverka för att förebygga återfall i brott," som publiceras i morgon, pekar på flera brister som försvårar arbetet med att förebygga återfall i brott.

Framförallt måste Kriminalvården och andra myndigheter, som socialtjänsterna, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, bli bättre på att samarbeta, enligt Erika Sallander som är utredare på Brå.

-Om man ska förebygga återfall i brott så måste man utgå från individens behov och problem. Men en myndighet kan inte svara på alla behoven utan det är många myndigheter och organisationer som måste samverka. Och samverka under lång tid.

Efterlyser aktör med huvudansvar

Brå menar också att det är en brist att det inte finns någon aktör eller myndighet som tar huvudansvar för att förebygga återfall hos den som lämnar fängelset. Två av tre av de som friges från ett fängelsestraff begår nya brott inom tre år efter frigivningen. Den höga återfallsfrekvensen har varit konstant under en längre tid.

-Behöver man ändra lagar eller regler för att samverkan mellan myndigheterna ska fungera bättre?

-Det finns en del utredningar på gång som har förespråkat att man ska utveckla lagstiftningen genom lite olika förslag. Men även inom den befintliga lagstiftningen så kan de olika aktörerna självmant bestämma sig för att samarbeta och skriva samarbetsavtal, säger Erika Sallander.

Väntar utanför fängelsegrindarna

X-cons har ett så kallat "muckhämtar-team" som hämtar intagna som vill förändra sina liv, direkt utanför fängelsegrindarna när de friges.

-Om inte vi står utanför fängelsegrinden och tar emot dem när de muckar så är det deras gamla "lekkamrater" som hämtar dem och tar dem till deras gamla "lekplatser" säger Masoud som menar att risken är stor många som friges från fängelsestraff snabbt återfaller i drogmissbruk och kriminalitet om de inte får någon hjälp att hitta bostad och sysselsättning.

Saknar helhetsperspektiv

Enligt Brå finns det lokala verksamheter som fungerar bra, till exempel Krami och Boendetrappan, men det saknas ett helhetsperspektiv.

-Olika kommuner och olika regioner har utvecklat sina verksamheter men på olika sätt. Man behöver bygga upp en organisation med tydliga samverkansstrukturer lokalt, regionalt och nationellt säger Erika Sallander på Brå.

Socialtjänsten rekommenderar stödorganisation

Fler och fler vänder sig även till X-cons för att få hjälp, inte sällan har de blivit rekommenderade av Socialtjänsten enligt Richard Zamani

-"Gå till X-cons de fixar det, de hjälper dig" får vi höra och vi tycker förstås att det är jätteroligt att många vill komma till oss men vi har inte resurser att hjälpa eller rädda alla och det är tråkigt. Ytterst är det förstås myndigheternas ansvar men ibland klarar de inte av det. Frivården kan ha 40 till 50 klienter per anställd. Personligen tycker jag att man måste satsa mycket mer på när personerna lämnar anstalten, det är där det brister.