På rättssvenska kallas det nya tvångsmedlet hemlig dataavläsning och det diskuterades under en debatt i Rosenbad på tisdagen, skriver tidningen Dagens juridik.

– Det handlar om att vi som sysslar med brottsbekämpning ska kunna hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Vi har inte de maktmedel i relation till den tekniska utvecklingen som vi hade en gång i tiden. Vi blir inte bara omkörda, vi hamnar allt längre bak, säger Tomas Lindstrand, chef för Åklagarkammaren för säkerhetsmål, till TT.

Säkerhetsmyndigheter som använder trojaner har debatterats flitigt efter Edward Snowdens avslöjanden om den amerikanska säkerhetstjänsten NSA. Tomas Lindstrand värjer sig mot den jämförelsen.

– Det här handlar om hemlig dataavlyssning efter domstolsbeslut och det var inte fallet med det som Snowden rapporterade om. Det är viktigt att inte blanda ihop äpplen och päron, säger han.

Kan dröja flera år

Vad det handlar om är att Säpo och åklagarna vill ha samma rätt att avlyssna en dator som man i dag har att avlyssna en telefon eller ett rum.

Det är ingen djärv gissning att önskemålet om att lyssna på datatrafik kommer att bli hårt kritiserat från många håll och Tomas Lindstrand är medveten om att det lär dröja flera år innan det nya tvångsmedlet införs, om det görs över huvud taget.

– Lagstiftaren är väldig ängslig på det här området, det blir alltid ett upprört läge när man pratar om de här sakerna. Integritet är väldigt känsligt, men det är också kopplat till vad som händer. Om det är så att människor känner sig fysiskt otrygga är man i regel benägna att tåla ett större intrång än om samhället är lugnt och tryggt.

Redan 2005 föreslog en statlig utredning en lag som skulle tillåta så kallad hemlig dataavläsning. Förslaget fick kraftig kritik från bland annat Advokatsamfundet och Datainspektionen och genomfördes aldrig.

Frågan berördes även kort i en senare utredning om hemliga tvångsmedel som överlämnades till regeringen sommaren 2012.

Utredaren konstaterar att ”tvångsmedlet hemlig dataavläsning skulle kunna medföra beaktansvärd nytta för de brottsbekämpande myndigheterna”.

Men utredaren påpekar även att frågan om hemlig dataavläsning inte rymdes inom uppdraget, men att det är angeläget att frågan utreds.

EU går i motsatt riktning

Den senaste tiden har tendensen i Europa gått i rakt motsatt riktning mot vad de svenska myndigheterna nu efterfrågar. Det är till exempel bara ett par veckor sedan EU-domstolen dömde ut datalagringsdirektivet, något som Tomas Lindstrand beklagar.

– Det var ett av våra vassaste verktyg långt innan datalagringsdirektivet kom. Det finns knappast en åklagare som sysslar med allvarligare brott som inte haft enorm nytta av det. Det handlade dessutom om telekomuppgifter, inte att man fick del av några samtal.

– Jag beklagar EU-domstolens beslut i högsta grad och det tror jag alla människor gör som drabbas av allvarliga brott. Jag tycker inte man ska ta bort möjligheter att utreda grova narkotikabrott, mord och våldtäkt och jag tror inte heller att skattebetalarna gillar det.

Enligt Tomas Lindstrands ”okvalificerade gissning” kan det dröja minst tio år innan hemlig dataavläsning införs om inte ”något väldigt allvarligt inträffar innan dess”.

I samband med uppgifterna för några månader sedan om att NSA infekterat datorer med trojaner frågade TT flera datasäkerhetsföretag om de behandlar ”vanliga trojaner” och de som har en myndighet som avsändare olika.

I samtliga fall blev svaret att alla former av virus och trojaner ska stoppas på samma sätt. Det är det konsumenterna betalar för när de köper ett antivirusprogram.

”Mer omfattande än buggning”

Redan för några år sedan var ett förslag om hemlig dataavläsning ute på banan, men då sågades det av Advokatsamfundet. Och situationen har inte förändrats sedan dess, anser generalsekreteraren Anne Ramberg.

– De önskemålen framförs lite då och då, men det är ett oerhört ingripande tvångsmedel, säger Ramberg till TT.

Hon säger att idén om hemlig dataavläsning är betydligt mer omfattande än till exempel buggning.

– Det är ett väldigt långtgående förslag, det är ett helt nytt tvångsmedel. Till skillnad från datalagringen så läser man ju här inte bara vem som kontaktar vem utan här omfattas även innehållet. Det är väldigt stora informationsmängder i form av databaser som det handlar om.

Enligt Ramberg måste en proportionalitetsbedömning göras när det gäller förslag i den här stilen, om nyttan uppväger skadan.

– Och den utfaller inte till sådana här förslags fördel. Det finns all anledning att med stor kraft vända sig mot detta, säger hon.