Enligt Säpo finns inte några belägg för att antalet personer som radikaliseras i Sverige ökar.

Självmordsbombaren Taimour Abdulwahab ska enligt Säpo inte vara en av de knappt 200 som kartlagts.

I dag överlämnade Säkerhetspolisens generaldirektör Anders Danielsson rapporten "Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige" till demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) under en pressträff på Rosenbad.

En rapport som beställdes av regeringen i februari i år och som är den tredje i en serie om extremismhot. Tidigare har Säpo granskat höger- och vänsterextremism i liknande rapporter.

Särskilda medel ska tilldelas
Demokratiminister Birgitta Ohlsson sade bland annat att regeringen i sin kommande budget för första gången ska tilldela särskilda medel för forskning om extremism som kan hota samhällets grundvalar.

Birgitta Ohlsson konstaterade också att lördagens självmordsbombning var den första i Skandinavien.

-Det är ett oacceptabelt angrepp på det toleranta och öppna samhället vi har, sade hon.

Hon menade att det nu är viktigt att polisen får arbeta för att utreda attentatet.

-Men det är tydligt att vi behöver ökad kunskap om våldsbejakande islamistisk extremism, sade Ohlsson.

Enligt Säpo agerar och propagerar nätverken dels mot utländska trupper i muslimska länder, dels mot regimer som anses vara korrumperade och inte står för den tolkning av islam som nätverken anser vara den enda sanna.

De allra flesta är män
Aktivisterna är i huvudsak män. Kvinnorna utgörs av till övervägande del av hustrur eller före detta hustrur till män inom nätverken. Genomsnittsåldern för alla aktivister är 36 år.

Personerna har sina rötter i 25 olika länder, där Sverige är den tredje vanligaste födelsenationen. Av dem som är födda utomlands är cirka 60 procent svenska medborgare.

De flesta av dem som radikaliseras är uppväxta i Stockholm och det finns också enskilda fall där personer rört sig från radikal vit makt-miljö till radikal islam.

Ofta små grupper och kompisgäng
Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpos kontraterroristenhet, presenterade rapporten och sade att radikaliseringen inte är ett importerat problem, utan att den sker i Sverige.

Rembe sade också att det ofta handlar om små grupper och kompisgäng som söker upp våldsbejakande budskap på nätet.

Säpo har inte sett ett tydligt samband mellan studier utomlands, till exempel i religion eller språk, och en ökad radikalisering.

Det allvarligaste potentiella hotet i Sverige är enligt Rembe om fler svenskar återvänder från länder där de tränats och fått erfarenhet av strid och terrorangrepp.

Begränsat
Rembe sade också att problemet med radikalisering fortfarande är ett relativt begränsat och att fokus bör ligga på förebyggande åtgärder för att hotet inte ska växa.

-Men att helt utrota radikala strömningar går inte i ett öppet demokratiskt samhälle, säger Rembe.

Bland annat föreslår Säpo att mer resurser bör läggas på att ge insatser på att få människor att lämna radikala miljöer. Något som enligt Säpo bör skötas av delar av civilsamhället. Rapporten nämner också vikten av en skola där människor lär sig kritiskt tänkande.

-Säpo kan bidra med pusselbitar men inte lösa hela problemet, säger Malena Rembe.

Johan Wicklén
johan.wicklen@svt.se
TT