– Jag blev helt förkrossad när jag inte hittade hans profil. Där fanns fortfarande en bit av Jon kvar, bilder han tagit och texter han skrivit, gillat eller delat. Det kändes fantastiskt att få ha kvar den dokumentationen, säger Sara Sjöö.

Jons Facebookprofil hade inte försvunnit utan gick att hitta igen och nu sköter Sara om den. Men känslan när den var borta fick henne att tänka på hur hon ville göra med Jons existens på internet.

– Framför allt tror jag att våra barn som är ganska små kommer att vilja ta del av det här när de blir större för att lära känna sin pappa, säger Sara.

Efterlyser regler

Trots att Sara och Jon hade pratat om hur det skulle bli efter Jons död hade de inte tänkt på de digitala spår som han skulle lämna efter sig.

– Jag vet inte varför vi inte gjorde det men det fanns liksom inte med i våra tankar. Jag hade till exempel inte ens hans lösenord till mejlkonton och Facebooksida. Så här i efterhand kan jag verkligen ångra det.

Sara säger att det hade underlättat om det funnits tydliga och gemensamma regler för hur internetföretag agerar när någon dör.

– Jag tror att det är ovant att tänka på hur man vill ha det när man dör. Om det var så att vi visste vad som hände efter vi går bort på internet så skulle det nog vara lättare att förhålla sig till vad som gäller.

Rädd att bli bortglömd

För Saras del återstår att kartlägga Jons andra digitala spår som prenumerationer och medlemskap. Men viktigast är ändå att hålla hans minne vid liv.

– Han ville inte utraderas, utan var istället rädd för att bli bortglömd än efter sin död. Så jag tror han är glad att han finns kvar på Facebook, säger Sara.