Rosengårdsskolan är ett exempel på den segregerade skolan i Malmö. Alla barn har ett annat modersmål än svenska.

Saif Qasim som går i tvåan berättar att han mest talar arabiska hemma, men att han också pratar svenska med sin pappa som behöver öva. Saif har förstått hur viktigt det är med utbildning och skola och svarar mycket precist på frågan hur det går.

– Bra!

”Som en kalldusch”

Den förra regeringens satsning på förstelärare blev en besvikelse i Malmö. Kommunen hade räknat med att få statliga extrapengar till uppemot 40 förstelärare. Men det blev bara fem.

Det var bara Rosengårdsskolan som fick de 5.000 kronor per månad och lärare som det handlar om.

– Malmö är den kanske mest segregerade staden i Sverige med skolor som har stora sociala utmaningar. Och att bara en skola av 70 fick bidraget speglar ju inte den verkligheten. Det kom som en kalldusch, säger grundskoledirektören Anders Malmquist.

”Behöver de bästa”

Reformen med förstelärare syftar till att höja undervisningens kvalitet – både genom undervisningen och genom att locka de bästa lärarna. Rosengårdsskolans förstelärare och skolledning möts regelbundet för att diskutera hur man ska lyfta resultaten, som är långt ifrån bra.

– Ska vi kompensera barnen som vårt uppdrag ju innebär så behöver vi ha de vassaste lärarna, säger rektor Lise-lott Nilsson. De behöver både kunna och vilja jobba med förändring och utveckling.