SD-medlemmar gjorde klipp på skattemedel

SD-ballong
Foto: Scanpix

Många Sverigedemokrater gjorde sig en privat förtjänst på statliga partibidrag i samband med valet 2010. Det visar en granskning SVT genomfört. – Vi var tvungna att ha ett kontroversiellt sätt att få in pengar på, säger SD-profilen Allan Jönsson från Bjuv.

Inför valet 2010 hade partiet inte mycket pengar. Partistyrelsen utfärdade då så kallade valobligationer.

Medlemmarna fick köpa dem för 5.000 kronor styck, en sorts värdepapper där avkastningen och räntan bestämdes i förhållande till hur många röster partiet fick i valet och hur mycket statligt partistöd partiet fick.

Ju fler röster, desto mer statligt partistöd och desto högre ränta. Man kan säga att partiet använde staten som bank. Det blev en bra affär för partivännerna.

”Inte kul profitera”

Allan Jönsson, som själv inte köpte några valobligationer, medger att man kan diskutera upplägget men han försvarar det samtidigt.

– Det är inte kul att man ska kunna profitera på någonting sådant. Men i detta fallet gjorde det faktiskt nytta, säger han.

Statsvetarprofessorn Gullan Gidlund från Örebro har forskat länge kring partistöd. Hon har även suttit med i flera partistödsutredningar. Hon ifrågasätter att Sverigedemokraterna använt partistöd till privat avkastning.

– Det är tveksamt om detta är förenligt med tanken med partistödet, säger hon.

Totalt lånade partiet fem miljoner kronor av sina medlemmar. Pengarna finansierade bland annat partiets kontroversiella valfilm.

Partiledaren Jimmie Åkesson var inte en av dem som köpte valobligationer.

Gav 20 procents ränta

SVT:s granskning av partiets årsredovisningar och olika dokument visar att upplägget gav hög utdelning. När Sverigedemokraterna kom in i riksdagen kunde de med hjälp av statligt stöd betala tillbaka de fem miljoner kronorna plus en miljon kronor i avkastning och ränta.

Nivån är betydligt högre än vad till exempel stadsobligationer, olja, guld eller aktier gav under till exempel förra året.

SD:s obligation gav till vissa hela 20 procents ränta på några få månader, en ränta som betalades med partistöd.

– Vid ett sämre valresultat hade räntan varit betydligt lägre, säger SD:s presschef Martin Kinnunen.

Valobligationerna gav rätt att få ut pengarna inom tre år, men eftersom att partiet hade så god likviditet efter valet valde de att betala tillbaka samtliga lån efter två år.

– Hade partiet gått till den vanliga kreditmarknaden hade man förmodligen fått betydligt sämre villkor, säger Martin Kinnunen.

”Blev en bra affär”

Sverigedemokraternas förre kassör och ekonomichef, Per Björklund, berättar att obligationerna löstes in under 2012. Han hade själv tänkt köpa obligationer men de var så populära att de sålde slut direkt.

– Men min fru hann med i alla fall. Det blev en bra affär, säger han.

Hur ser du på att räntan betalades med partibidrag?

– Vi ser det inte så. Partiet har en viss mängd pengar, men de är inte öronmärkta. De kommer från partiets kassa, säger han.

Samtidigt visar SVT:s granskning att Sverigedemokraternas verksamhet i dag till absolut största delen finansieras med offentligt partistöd och partibidrag.

Enligt partiets egen redovisning till organisationen Transparency International hade partiet offentliga statliga, regionala och kommunala bidrag på över 30 miljoner kronor under 2011. Medlemsintäkterna stod för cirka 1.3 miljoner medan donationer och andra insamlingar hamnade på enbart 156 000 kronor.

Fakta valobligation

Valobligationer var ett sätt för Sverigedemokraterna att finansiera valrörelsen 2010 med hjälp av lån från medlemmarna.

  • Partimedlemmar och partivänner kunde hösten 2010 köpa obligationer för 5 000 kronor styck.
  • Obligationen hade ett villkor. Om partiet kom in i riksdagen, och därmed fick statligt partistöd, betalade partiledningen tillbaka lånet med en viss ränta till långivarna. Räntan var beroende av hur många röster partiet fick eftersom partistödet är kopplat till antalet röster i valet.
  • Eftersom Sverigedemokraterna med 5,7 procent av rösterna kom in i riksdagen med god marginal använde partiet en del av partistödet till att betala tillbaka lånen från medlemmarna.
  • Dessutom fick långivarna 20 procents ränta på pengarna de lånat ut.
  • Tanken med partistödet var att det skulle gå till valkampanjer, politisk information och utbildning.
  • Ordet obligation kommer från finansvärlden där den betyder ett skuldebrev som är kopplad till särskilda villkor. Statsobligationer och företagsobligationer är två typer med löptider på oftast flera år. Till exempel har den tioåriga svenska statsobligationsräntan den senaste tiden legat på cirka två procent.