Hur har situationen i USA uppstått?

-Dels är det en svag amerikansk ekonomi som parats med en fastighetsmarknad i ett sluttande plan. Det är hushåll som har svårt att betala räntor och amorteringar kombinerat med en svag konjunktur.

Påverkar detta svenska låntagare?

-Man kan säga att de har redan påverkats av detta. Det har generellt blivit tuffare att låna pengar med lite högre ränta. De som sitter på pengarna vill ha ersättning och de vill ha garantier för att mottagaren kan betala.

-Räntedifferensen (en s.k. riskpremie som låneinstitut tar ut) har stigit med 0,7-0,8 procentenheter på ett år. För ett år sedan låg den på 0,1-0,2 procentenheter. Nu ligger den på 0,9 procentenheter. Detta är något som svenska bolånetagare får betala. Man kan se att räntedifferensen har ökat i takt med den globala kreditoron.

Hur väl rustade är svenska banker?

-Jag kan bara hänvisa till den bedömning som Riksbanken gjort, där man skriver att vi är väl rustade, men att de omgivande riskerna ökat.

Finns det likheter med situationen i USA och den svenska bankkrisen i början på 90-talet.

-Det finns likheter. I Sverige hade vi en kreditavreglering 1985 som gjorde det lättare att låna. Riksbanken kunde inte heller påverka utlåningen eftersom räntan låg fast och vi hade en fast växelkurs. Det var en god tillgång på krediter och låga räntor - liknande den amerikanska situationen just nu.
-I USA har det varit en ansvarslös kreditgivning från vissa bolåneinstitut blandat med spekulativa fastighetsköp, säger Robert Bergqvist.

Johan Pontén SVT Rapports text & Webb