Segregationen i arbetslivet har ökat

Den svenska arbetsmarknaden har blivit mer segregerad mellan åren 1985 och 2002. Det visar nya siffror från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, enligt SVT:s Rapport.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

De som är födda i Sverige har vanligen arbetskamrater som också är det. Bara var elfte är född i ett annat land. Invandrare jobbar oftare ihop med andra invandrare. Var fjärde av deras kollegor är född utanför Sverige.

-Till viss del kan separationen mellan invandrare och svenskar handla om att invandrarna har sämre betalda jobb, säger Oskar Nordström Skans på IFAU.

Språklig konsekvens
En ökad segregation i arbetslivet försvårar för invandrare att snabbt lära sig det svenska språket, vilket kan ha långtgående konsekvenser.

- Om man kommer hit med en familj så kan inte alla gå och sätta sig i skolbänken och lära sig språket. Då tar man ett jobb först och främst. Om man jobbar med svenskar lär man sig språket snabbare och integreras bättre och kan få bättre jobb, men fastnar man med landsmän går det inte framåt lika bra, säger Sivatharshny Selvasundaram.

Viktigt ha ett jobb
Forskarna ska nu studera vad segregationen beror på, och om de positiva effekterna överväger de negativa, till exempel risken att fastna i ett lågbetalt jobb.

– Det kan vara både dåligt och bra, men det viktigaste är ju att alla har ett jobb. Att alla ska ha något att jobba med och inte liksom sitta och rulla fingarna, säger Amila Mahmuljin.