Kritiken mot SVT:s utfrågning av Jimmie Åkesson har varit hård i veckan. Arga twittrare har kallat SVT för ”Sovjet TV”, gett bråket benämningen ”Bildrörsskandalen” och raljerat över att Mats Knutsson borde be alla på redaktionen att ta varandra i hand och sjunga ”We shall overcome”.

”Snudd på skandalöst”

Sverigedemokraterna drog ihop mediekåren till presskonferens och kallade SVT:s agerande ”snudd på skandalöst”. Partiet har också trappat upp kritiken genom att anmäla SVT till granskningsnämnden. Tidningar som Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet har försökt att reda ut sifferbråket i olika artiklar. SVT gjorde ett försök att försvara sina siffror i Rapport i onsdags.

Dessutom var det länge sedan, om det någonsin hänt, som en partiledarutfrågning resulterat i att både Riksdagens utredningstjänst och regeringskansliet känt sig nödgade att gå ut med sina egna versioner om varför de räknat som de räknat.

Debatten tar stryk

– Kampen i den här frågan handlar inte längre om SD:s förslag om a-kassenivåer, utan vilka schablonmässiga narrativ som gäller: berättelsen om SD som orättvist påhoppade av ett vänstervridet mediamonopol eller berättelsen om ett parti fullt av amatörer som föreslår orimliga reformer, säger Gustav Martner, som är ordförande i Sveriges kommunikationsbyråer.

Han menar att det är den sakliga debatten som tar stryk av sifferbråket.

– De kända narrativen – om SVT som ett vänstervridet mediemonopol och SD som ett parti som är orättvist påhoppade – är som stora planeter som suger in alla frågor i sin sfär. Allting börjar cirkulera kring dem.

Frågade om glädjekalkyl

Det började med att programledarna Mats Knutsson och Anna Hedenmo ställde Jimmie Åkesson mot väggen i partiledarutfrågningen i söndags. Frågan gällde a-kassenivåerna som Sverigedemokraterna vill höja rejält och vad reformen skulle kosta.

– Är det en glädjekalkyl?, frågade Anna Hedenmo och lade fram siffror från finansdepartementet som var dubbelt så höga som Sverigedemokraternas beräkningar.

Åkesson överrumplades av frågan och kunde inte svara.

SVT hade använt siffror som de fått av finansdepartementet och det agerandet fick snabbt kritik. Det uppfattades av många som partiskt av SVT att vända sig till regeringens eget departement för att få sifferunderlag.

Försvar i veckan

Men SVT har försvarat sig i veckan.

– Det spelar ingen roll vem som gör uträkningarna, alla andra hamnar mycket högre i sina beräkningar. Min bild är fortfarande att Sverigedemokraterna gjort en glädjekalkyl, säger Rolf Tardell, som är redaktör för SVT:s utfrågningar.

Han pekar på att SVT varit i kontakt med TCO, Socialdemokraterna och till sist regeringskansliet, som alla presenterade högre siffror.

Sverigedemokraterna hade utgått från siffror som Riksdagens utredningstjänst tagit fram, en stab med duktigt räknefolk som har i uppdrag att beräkna kostnader för olika förslag när politikerna behöver underlag. Sedan har partiet valt att inte ta med alla kostnader som utredningstjänsten räknat med. Då har man hamnat på en lägre nivå.

SVT å sin sida stödde sig alltså på siffror från finansdepartementet.

Överrumpla med siffror

Utfrågningen om a-kassan kraschlandade redan från början, eftersom Jimmie Åkesson hänvisade till Riksdagens utredningstjänst och programledarna pratade om finansdepartementet.

Hade det inte varit bättre att fråga Sverigedemokraterna varifrån de fått sina siffror från innan utfrågningen, så det inte skulle landa i ett sifferbråk om vem som hade räknat?

– Nej, vi berättar inte i förväg för någon partiledare vad vi tänker fråga om, säger redaktören Rolf Tardell.

Han pekar på att SVT:s metod att överrumpla partiledarna med siffror från deras egna förslag kan bli både intressant och avslöjande. Som när SVT konfronterade miljöpartiets Gustav Fridolin med hans löftet att höja lärarlönerna med 10 000 kronor i månaden. Det visade sig vara en glädjekalkyl – den verkliga lönehöjningen var 2000 kronor i månaden, enligt SVT.

Offer för medierna

Linus Bylund, SD:s stabschef svarar också om sifferbråket på fredagseftermiddagen.

Istället för att förklara för väljarna hur ni ska ha råd med höjd a-kassa, har det handlat om vem som har suttit och räknat. Hur ser du på det?

–  Det är extremt tråkigt. Vi pratar jättegärna om våra förslag, säger Linus Bylund.

Ni har fått kritik för att om igen göra er till offer för medierna – och på så sätt dra nytta av hela sifferbråket. Vad tänker du om det?

– Public service har ingen ambition att vara objektiva eller konsekvensneutrala. Det är skamligt. Vi är ett parti som tycker att vi ska ha public service-företag i Sverige, men vi kan också tröttna. Och vi får inte mindre makt med tiden.

Ska SVT ta det som ett hot?

– Naturligtvis inte, men när man står upp för något som man tycker är viktigt – public service-  är det värre än att bli illa behandlad av samme aktör, säger Linus Bylund.

Rolf Tardell håller inte med om att redaktionen behandlat Sverigedemokraterna illa.

– Det är självklart för oss att vara opartiska och neutrala i våra utfrågningar. Och samtidigt tuffa och ansvarsutkrävande, säger han.