Enligt Jordbruksverkets rapport ökade den svenska totalkonsumtionen med 33 procent åren 1980-2010 till 85 kilo kött per person och år (räknat i slaktkroppsvikt). Populärast 2010 var griskött 37 kilo, nötkött 25,7 kilo och fjäderfäkött 18 kilo. Långt därefter kom vilt, får med mera.

Under 2011 fortsatte konsumtionen att öka. Preliminär statistik för 2012 visar att köttätandet minskade något, men Jordbruksverket anser ändå att den svenska konsumtionen är för hög sett ur ett miljöperspektiv.

Importeras

Svenskarna äter näst mest nötkött i EU och en stor del av köttet importeras.

I rapporten ”En hållbar köttkonsumtion” slår verket fast att  västvärlden måste dra ner på köttätandet för att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktion. Just produktionen av nötkött står för en betydande del av livsmedelsproduktionens utsläpp av växthusgaser.

Rapporten tar upp möjligheten att införa en koldioxidskatt i konsumentledet baserad på hur mycket utsläpp som orsakas av kött.

Jordbruksverket betonar att lösningen för att minska köttkonsumtionen inte är enkel att nå. Men verket tror inte att en tydligare hållbarhetsmärkning av kött räcker för att på allvar minska köttkonsumtionen. Därför vill man initiera en diskussion utifrån förslaget om en koldioxidskatt som läggs på konsumenterna.

Borg: Inte bra med särlösning för kött

Finansminister Anders Borg (M) är inte särskilt intresserad av en ”köttskatt”.

–Jag tror man ska vara försiktig med hur man använder skattesystemet. Vi har en koldioxidskatt och den fungerar väl, säger Borg till TT och andra svenska journalister i Bryssel där EU:s finansministrar möts i dag.

– Vi ska göra en avstämning av klimatpolitiken efter 2015 och vi har redan nu sagt att vi är beredda att ta bort en del av de undantag som finns i koldioxidskatten, för det är bättre ju mer enhetlig den är. Att då ha någon särlösning på köttområdet; det tror jag inte är bra.