Skogen oskyddad när pengarna tryter

Uppdaterad
Publicerad

Pengarna till naturvården räcker inte för att skydda skogen. Höga virkespriser och stillastående anslag till myndigheterna gör att skyddsvärd skog i dag huggs ner. Det menar biologer på både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket som nu uttrycker sin oro.

Den föreställning om de vilda otämjda skogarna har för länge sedan omvandlats till en myt. I dag blir de svenska skogarna allt mer homogena med likåldrig gran- och tallskog. Och samtidigt som vi i Sverige protesterar mot skövlandet av regnskog hugger vi själva ner värdefull skog.

-Om vi begär av andra länder att de ska bevara sina miljöer borde vi själva föregå med gott exempel, säger Magnus Wadstein som är biolog på Skogsstyrelsen i Östergötlands län.

Var tionde skogsart hotad

I dag är var tionde skogsart upptagen på den så kallade rödlistan. Det betyder att deras överlevnad är hotad. Här hittar vi arter som mindre hackspett, lavskrika, cypresslummer och kopparödla. En annan hotad art är lunglaven som Magnus Wadstein visar oss när vi besöker Kolmårdsskogarna norr om Norrköping.

-Visst är den vacker! Lunglaven är utrotningshotad och växer bara på lövträd med ett högt pH-värde. Och det är just sådana träd som blir allt ovanligare i den svenska skogen, berättar Magnus Wadstein.

Men varför är det då så viktigt att bevara arter? Gör det något om exempelvis några lavar försvinner från den svenska kartan?

-De här arterna är ett kvitto på att vi har ett fungerande ekosystem. Och som hjälper oss att motstå förändringar i framtiden, som kraftiga stormar och klimatförändringar. Sen vet vi ju inte vad vi kan ha för nytta av arterna i framtiden. De flesta mediciner kommer ju som bekant just från växtriket, säger Magnus Wadstein.

Allt mindre skogg skyddas

Och Magnus Wadstein är orolig – för det skyddas allt mindre skog i Sverige. Sedan 2008 skyddas mindre och mindre skog för varje år som går.

-I Östergötland skyddar vi i dag bara en fjärdedel av den areal som vi skyddade för tio år sedan, säger Magnus Wadstein.

Och anledningen till att inte mer skog skyddas är egentligen rätt enkel, menar han. Pengarna räcker inte. Och han får medhåll av Naturvårdsverket som är den myndighet som samordnar skyddet av skog.

-Kostnaderna för virke har ökat de senaste åren samtidigt som våra anslag inte har ökat. Det här innebär att vi kan skydda mycket mindre arealer än tidigare, säger Olle Höjer som samordnar skydd av värdefull skog på Naturvårdsverket.

Dyrt att skydda skogen

Förutom ett högt virkspris har det också blivit dyrare att skydda skog sedan regeringen år 2010 beslutade om att markägarna ska få 25% utöver markandspriset. Enligt svt:s beräkningar får man i dag 40 procent mindre skog för pengarna jämfört med 2003.

För att kompensera för detta har regeringen avsatt 100.000 hektar från statligt ägda Sveaskog som ska skyddas. Men det räcker inte om man ska uppnå miljökvalitetsmålet om ett långsiktigt skydd av skogsmark. Ett mål som skulle vara uppnåt år 2010.

-Den bytesskog som vi har fått från Sveaskog bedömer vi bara räcker till 60.000 hektar. Anledningen är att den skog vi får från Sveaskog är mindre värdefull än den vi byter mot och som ska skyddas, säger Olle Höjer.

-I Östergötlands län har vi bara lyckats skydda 60 procent av det vi borde. Och så ser det ut på många håll i landet, berättar Magnus Wadstein.

Skrivbordsarbete i stället för skogsbesök

Innan vi lämnar Kolmårdsskogarna tar Magnus Wadstein oss till ett av de många hyggena i området. Hur det såg ut innan avverkningen vet han inte – för nu för tiden är han inte så mycket i skogen längre utan tvingas till allt mer skrivbordsarbete.

-Vi är så lite personal att vi inte hinner vara ute så mycket och inventera skogarna. Och i och med det ökar ju risken att skyddsvärd skog avverkas utan att vi vet om det.

Karin Axelsdotter Olsson

karin.axelsdotter-olsson@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.