-Ensam. Deprimerad. Tankarna bara flyger fram. Jag tänker på allt dåligt jag nånsin har gjort, varför jag gjorde det jag gjorde. Och man längtar väldigt mycket efter nära och kära.

Så beskriver 19-åriga Johan, som egentligen heter något annat, känslan på Sundbo ungdomshem utanför Fagersta.

”Ett väldigt dumt tonårsbus”

Han brände ner en tom kolonistuga och dömdes till 10 månaders sluten vård för mordbrand.

-Det var ett väldigt dumt tonårsbus. Under den tidpunkten så tänkte jag inte speciellt mycket på vad jag egentligen gjorde eller vad som skulle hända efter. Det bara... hände, säger han.

Med en fotboja med gps-teknik får Johan nu under sista delen av sin påföljd bo hemma, gå på gymnasiet och kan ta sin examen till våren. Han kan inte skolka, får inte dricka alkohol och måste vara hemma efter klockan tio på kvällen. Annars åker han direkt tillbaka till Sundbo.

75 procent återfaller i brott

Ungefär 75 procent av de ungdomar som döms till sluten vård, motsvarigheten till fängelse, begår nya brott inom tre år.

Det är för mycket, tycker regeringen, och i augusti förra året ändrades lagen och nya medel sköts till, 20 miljoner kronor per år, för att förbättra utslussningen till samhället.

Försöket med elektronisk övervakning har pågått mellan den 9 januari och den 9 oktober på två av landets ungdomshem för LSU-dömda, Råby och Sundbo.

Tio ungdomar har fått möjligheten att till exempel gå i skolan, vara på ett behandlingshem eller på en praktikplats i stället för att spendera sista tiden på institutionen.                       

"En chans att komma in i samhället"

-Med den här möjligheten så kan man inventera vad ungdomarna vill göra och vad som behöver finnas runt omkring dem. Och de får en chans att komma in i samhället innan frigivningen. Jag vet att det finns ungdomar som säger att det var ett skydd, de kunde skylla på den elektroniska övarvakningen när kompisarna ville ha med dem på saker och ting, säger Karin Olsson, som är koordinator för projektet på Sundbo ungdomshem.

Det är förstås för tidigt att säga om det minskar återfallen i brott, men försöket bedöms ha varit lyckat och nu permanentas systemet och breddas till samtliga LSU-institutioner.

”Bättre att inte vistas bland andra kriminella”

Alla får inte den här möjligheten. Först måste de tillbringa en tid på institutionen och genomgå en utvärdering.

-För vissa ungdomar som har en ganska allvarlig problematik så är det den här miljön som gör att det inte sker någon som helst förändring. Och då kan det vara bättre att vistas i en miljö där man inte umgås med andra kriminella ungdomar, säger Karin Olsson.

SVT: Stämmer fördomen att sådana här institutioner fungerar som ett slags skola för blivande kriminella?

-Det är klart att det är ofrånkomligt att man kommer att träffa andra unga som är kriminella när man kommer till en institution. Och det är ju där vi försöker minska smittoeffekten, säger hon.

Johan blev misshandlad

För Johan blev vistelsen på Sundbo rentav farlig - han blev misshandlad.

-Jag blev nerslagen. Knytnävar i ansiktet. Sparkar.

En vändpunkt i livet

Trots allt är Johan i dag glad för att han blev dömd och fått den här möjligheten, som blivit en vändpunkt i livet.

-Fotbojan hjälper mig att sköta skolan, det gick inte så bra tidigare. Om jag inte hade åkt fast vet jag inte var jag hade varit nu. Nu mår jag bättre, har mognat och jag vill bara gå färdigt gymnasiet, säger han.