På skolverkets hemsida står skrivet hur en skola ska agera om en elev blir kränkt: "När det finns misstanke om kränkningar ska rektor se till att detta utreds och om så är fallet, sätta in åtgärder som gör att kränkningarna slutar".

I skollagen och den nationella läroplanen används ungefär samma formuleringar.

Samma regler på nätet
Det gäller både när kränkningarna sker på skoltid eller inte, och om de sker i form av kommentarer i korridoren eller som inlägg på sajter, så länge kränkningarna påverkar skolan eller har anknytning till den.

-Gränserna mellan skolan och fritiden suddas ut i och med internet. I det här fallet tycker jag att det är väldigt tydligt att skolan skulle ha agerat. Flickan mådde väldigt dåligt, och jag tycker det är väldigt konstigt att skolan inte agerat, säger Pia-Lotta Sahlström.

I Uppdrag gransknings reportaget om den 14-åriga flickan som våldtogs på en av skolans toaletter, framkommer att Bjästaskolans rektor inte kände till att flickan mobbades på nätet. Enligt henne på grund av att personalen saknar kompetens att använda internet.

-Det är ett stort problem att vuxna inte ser internet som en arena för mobbning, säger Karin Larsson, informatör på Medierådet, som varje år kommer med en rapport om nätmobbningens utbredning.

Enligt den senaste rapporten har 18 procent av barn mellan 12 och 16 år utsatts för kränkningar på nätet.

Tog inte ställning
Den 15-åriga pojken som flickan anmälde för våldtäkt dömdes för brottet. Men skolan valde ändå att förhålla sig neutral till händelsen.

Har skolan ett ansvar att ta ställning för brottsoffret i en sådan här situation?

-Skolan borde ha reflekterat över domen. Den har ett ansvar att förmedla den värdegrund som är gemensam för alla skolor, nämligen att det inte är okej att begå brott. Det borde den ha tagit ställning för, säger Pia-Lotta Sahlström.

Vems ansvar är det att agera?

-Det är all skolpersonals ansvar. Rektorn och lärarna i första hand. Men det yttersta ansvaret har huvudmannen, som är kommunen i det här fallet.

Louise Josborg