"Inom de flesta områden har vare sig kvaliteten eller effektiviteten ökat av konkurrensen", skriver Laura Hartman, docent i nationalekonomi och forskningschef på SNS, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

I dag arbetar nästan var femte anställd inom välfärdssektorn i privat regi.

"Problem i vinstdrivande skolor"
Det finns tecken på kvalitetsproblem i vissa av de vinstdrivande skolorna, enligt nationalekonomen Jonas Vlachos vid Stockholms universitet, som skrivit en delrapport om friskolor.

-Det tydligaste kvalitetsproblemet som jag har hittat är att elever från vinstdrivande friskolor med ett visst grundskolebetyg tenderar att prestera sämre på gymnasiet än elever med motsvarande betyg från en kommunal grundskola, säger han och fortsätter:
-Det är ett väldigt intressant resultat som inte tidigare har kommit fram. Det kan antingen bero på att grundskolebetygen är för högt satta, eller på något annat.

Ytterligare en möjlig förklaring skulle kunna vara att friskolorna är mindre bra på att förmedla vissa mindre påtagliga kunskaper.

Unika regler
Enligt Jonas Vlachos är Sverige också troligen "det enda land i världen där vinstdrivande skolor utan inskränkningar kan dela ut överskott till ägarna".

-I Danmark finns det till exempel aktiebolag som driver friskolor, men där finns det inskränkningar i hur mycket pengar de får dela ut. I Storbritannien har man i stort sett kopierat den svenska skolpengen, med ett undantag - man tillåter inte vinstintressen.

-Sverige har ju inga inskränkningar alls, och det är såvitt jag förstår unikt. När man pratar med internationella skolforskare, som jag gör mycket, är det något de alltid häpnar inför, säger han.

"Behövs ökad kontroll"
Friskoleelever får generellt högre betyg än elever i kommunala skolor, även justerat för socioekonomisk bakgrund. Däremot märks ingen skillnad på elever från fristående och kommunala skolor i den internationella Pisa-undersökningen, justerat för elevernas socioekonomiska bakgrund. Det tyder enligt Vlachos på att betygsskillnaderna inte avspeglar faktiska kunskapsskillnader och han tror att det finns ett behov av att öka kontrollen av skolorna.

-Som jag ser det är vi tvungna att bygga upp ett kontrollsystem när vi släpper in vinstintressen, eftersom de har så uppenbara incitament att hålla nere kostnaderna.

Ökad segregation
Friskolereformen har lett till ökad segregation i den svenska skolan, konstaterar Vlachos. För vissa kommuner har fler friskolor inneburit ökade kostnader.

-Om det är så att friskolorna lockar till sig de minst resurskrävande eleverna så kommer ju resursbehovet i den kommunala skolan att öka, och skolpengen är i allmänhet baserad på hur höga kostnaderna är i den kommunala skolan. Så då får man en naturlig kostnadspress uppåt, säger han.

Ökat tillgängligheten
Finansminister Anders Borg har inte några planer på att dra ned på takten i privatiseringar av välfärdstjänster.
-Nu har jag inte tagit del av rapporten, men av det som står i DN så konstateras det ju att man har ökat tillgängligheten, och såväl de som använder tjänsterna som de som jobbar i dem är nöjda, säger han till TT.

-Sen finns det litet olika bedömningar. Jag är övertygad om att mer av konkurrens ger större kostnadseffektivitet, säger Anders Borg.
-Vi tror ju att de som är patienter, som går i skolan eller som är föräldrar till elever, de ska fatta besluten om vilken typ av verksamhet som barnen ska gå i. Och det ska man naturligtvis ha en valfrihet i. Det här är viktiga tjänster för ens privata välfärd och då är det ju bra om man har ett inflytande över dem, säger Anders Borg.

TT