Av Sveriges arbetslösa mellan 20 och 64 år får 39 procent varken arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd, enligt en rapport från Socialförsäkringsutredningen. Sedan 2006 har den andelen nästan fördubblats.

Flera ändringar i systemen som alliansregeringen genomfört förklarar ökningen av personer utan ekonomisk ersättning.

Skärpt arbetsvillkor

-Man har skärpt arbetsvillkoret och tagit bort studerandevillkoret, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i utredningen.

Men den viktigaste skillnaden kanske är att det tar längre tid för arbetslösa, som inte är ungdomar och som inte har arbetat, att få något program via Arbetsförmedlingen och därmed få aktivitetsstöd. Den tidsrymden var fram till i år 18 månader.

-För dem finns bara försörjningsstöd (socialbidrag) som alternativ, säger Wennemo.

Totalt är det runt 140 000 personer som står utan någon ersättning alls från arbetslöshetssystemen, a-kassa eller aktivitetsstöd.

-Men det är förstås ett ständigt in- och utflöde i den gruppen, många är bara där en kortare tid, säger Wennemo.

Många invandrare

En starkt bidragande orsak till att gruppen utan ersättning blivit större är den ökade inflyttningen av invandrare. Och bland de utlandsfödda arbetslösa saknar över hälften ersättning.

-Och det ser ut som om utlandsfödda får vänta längre, säger hon.

Än så länge vill inte Irene Wennemo ta ställning till hur problemet med de många arbetslösa utan ersättning ska lösas.

Underlagsmaterialet från Arbetsförmedlingen är i alla fall en viktig pusselbit.

-Man måste fundera på om det är bra att vi har så många som har sin försörjning via socialbidrag, säger hon.

Det ger två parallella system där ansvaret för de arbetslösa blir oklart.

TTTT