– Vi har lyckats lösa alla praktiska problem när det gäller embryonala stamceller, säger Karl Tryggvasson via telefon från Singapore till SVT.

Han är professor i medicinsk kemi på Karolinska institutet och den som lett forskningen.

Hittills har stamceller hämtats från mänskliga embryon som blivit över efter provrörsbefruktningarna.

Men embryona har efter det också blivit livsodugliga. Det har gjort att motståndet från religiösa grupper varit stort runt om i världen.

I bland annat USA har det därför inte varit möjligt att använda sig av den metoden.

Men den nya metoden som presenteras i Nature Communications i dag, har tagits fram av forskare från Karolinska institutet och Duke-NUS Graduate medical school i Singapore och den löser det här etiska problemet.

I många år nu har man vid provrörsbefruktning på KI tagit ut en cell ur ett tre dagar gammal embryo med åtta celler för att se om det har några allvarliga ärftliga sjukdomar. När man konstaterat att så inte är fallet har man placerat in det i kvinnans livmoder.

–Det är många barn som fötts efter en sådan procedur, säger Outi Hovatta professor och fertilitets- och stamcellsforskare vid KI i Huddinge.

Nytt konstgjort mänskligt protein

Vad gruppen också gjort är att man efter tio års forskning fått fram ett konstgjort mänskligt protein som tillverkas av embryot själv.

Stamcellen som man tagit ut ur embryot odlas sedan på en matta av detta protein som är bekant för stamcellen. I den miljön kan stamcellen då dela sig till många fler utan att bli förorenad.

Tidigare har man odlat stamceller på proteiner från djur eller andra mänskliga celler vilket lett till att produktionen av stamceller blivit liten och dessutom har de inte varit rena och skulle teoretiskt kunna skada patienten.

–Teoretiskt ja, säger Outi Hovatta. Man får kontrollera att det inte finns virus eller andra konstigheter i dem bara. Den här nya metoden är mycket tryggare. Den ger helt rena odlingar eftersom vi känner till varenda molekyl som finns i miljön..

Ger obegränsat med stamceller

Den nya metoden gör att stamceller nu kan produceras i stor skala och med den renhet som krävs för att kunna användas till läkemedel, enligt forskarna.

– Stamcellerna delar sig oupphörligen med den nya metoden och vi kan odla stora cellmängder, säger Outi Hovatta. Metoden är så effektiv. Vi kan få så stora cellmängder som vi bara önskar, det finns egentligen inga begränsningar.

Med den här nya metoden finns det nu stora förhoppningar på att kunna ersätta skadade celler och på det sättet bota svåra sjukdomar som Parkinsons och diabetes.

På Karolinska institutet har man nu startat ett sammarbete med S:t Eriks sjukhus i Stockholm för att kunna bota åldersrelaterad makuladegeneration, AMD. En sjukdom som drabbar näthinneceller och leder till synnedsättning eller blindhet.

– Det finns ingen bot för det i dag, säger Outi Hovatta.

Reservdelsbank

Outi Hovatta tror inte att det dröjer länge innan det finns botemedel för många sjukdomar, inte minst Parkinsons

– Det finns många som gör odlingar för acetylkolin-producerande nervceller för att bota Alzheimers sjukdom och insulinproducerande celler mot diabetes. Men att göra helt rena cellpopulationer tar kanske några år till. Men inte så länge till. Det är så många som håller på med det så det är ganska nära.

Nervceller är lite lättare att odla fram så jag tror att Parkinsons sjukdom kommer att vara en av de första indikationerna, säger Outi Hovatta.

Och på Karolinska har man redan ett system för att spara stamceller från det embryo som inplanteras i kvinnan så att familjen kan ha tillgång till egna stamceller för att använda årtionden fram i tiden om de skulle ha behov av att bota en framtida sjukdom. Om familjen så vill. Fast det gäller  förstås bara för familjer som fått provrörsbefruktning.

– Cellerna passar immunologiskt till hela släkten och stötts alltså inte bort. Och det här är ouphörligen delande celler så man kan använda dem hur länge som helst om någon i familjen råkar behöva dem, säger Outi Hovatta.