På bara några årtionden har Sverige gått från att vara en av världens ledande kärnkraftsnationer till att bli en av de sämsta.

1993 utnämndes den svenska kärnkraftsanläggning Forsmark till världens bästa. Men sedan har det gått utför och de två senaste åren har krisen blivit akut, enligt SVT-dokumentären Kärnkraftsfiaskot.

Enligt FN-organet IAEA:s senaste tillgängliga statistik fungerade de svenska kärnkraftverken sämst i Europa 2009 och det fanns inga kärnkraftverk i världen som hade så stor andel oplanerade stopp som de svenska samma år. Hela 20,7 procent av den svenska kärnkraften stod stilla under 2009.

Kärnkraftsfiaskot beror enligt elbolagen själva på att de satsat så mycket.

-Det har inte gjorts de här stora moderniseringarna någon annanstans i hela världen. Och det fanns inget facit, säger Vattenfalls ställföreträdande chef för kärnkraft Mats Ladeborn.

Svårare bygga om än bygga nytt
Facit hade inte heller de som nu bygger om kärnkraftverken. I dokumentären Kärnkraftsfiaskot berättar en person som jobbar för en av underleverantörerna anonymt om de problem som finns. Han vill inte framträda offentligt för han är rädd att bli av med sitt arbete.

-Att bygga om är till och med svårare än att bygga nytt. Det är svårt att förstå de gamla dokumenten om de ens existerar och när de gör det är de ofta i så dåligt skick att de inte kan läsas. För på 70-talet när kärnkaftsverken byggdes var det ingen som förutsåg att de skulle uppgraderas. De byggdes för att fungera i 30-35 år och sedan skrotas och ersättas av nya.

Han menar att det är ingen tillfällighet att den här typen av uppgraderingar, som inte gjorts någon annanstans, görs i Sverige.

-Jag har förstått att kärnkraftsbolagen ser Sverige som ett land där man kan testa saker, att det finns möjligheter att göra saker här som man inte kan göra någon annanstans. Det finns få politiska eller opinionsmässiga begränsningar. Så därför testar kärnkraftsindustrin hur långt man kan komma och ser hur det går.

Jan Nylander
jan.nylander@svt.se