Hittills har det svenska folket varit förskonade från den typ av terrordåd som redan drabbat många andra europeiska länder.

-Vi har varit en skyddad vik. Sådana här incidenter har de flesta länder i Europa varit med om. Men lika snabbt som de dyker upp så försvinner de. Vi kommer säkert att få se liknande incidenter, men det kan dröja ett tag eller så kan det komma snabbare, säger Magnus Ranstorp, forskare på Försvarshögskolan.

För en månad sen höjde Säkerhetspolisen terrorberedskapen i Sverige, från nivå två till nivå tre på en femgradig skala. I slutet av förra veckan kom också larm om bombhot mot centrala Göteborg. Men det hotet har enligt polisen inte någon koppling till den höjda beredskapen.

Fyra personer greps misstänkta för inblandning i bombhotet i Göteborg, men alla har släppts eftersom misstankarna inte bedömdes räcka för häktning. Misstankarna mot dem kvarstår dock fortfarande, enligt Säkerhetspolisen.

För lite information
Polisen bedömer att bombhotet mot Göteborg inte är aktuellt längre. Men under helgen rapporterades om dalande handel i köpcentrum och förvirring kring vilka platser i staden som hotet egentligen var riktat mot.

Magnus Ranstorp tycker att polisen borde ha kallat till fler presskonferenser och gett en mer samlad bild av vad de visste och hur allmänheten skulle förhålla sig till hotet.

-Det har varit luddigt och fragmentariskt. Det är extremt restriktivt med information, och ibland kan man vara lite mindre restriktiv. Jag tror säkert att allmänheten vill veta mer om det här, säger Magnus Ranstorp.

Osäkra uppgifter
Polisen i Västra Götaland hänvisar till att det råder förundersökningssekretess, och att de därför inte har kunnat lämna ut så mycket information. Nu har de lämnat över ärendet till Säpo.

-Vi fick ju in underrättelser om ett bombhot i Göteborg och de uppgifterna var ju osäkra. Och ju mer osäkra uppgifter vi har, desto mer osäkra blir ju uppgifterna utåt också. Men vi har jobbat jättehårt hela helgen för att få fram mer information kring vad hotet består i. Och det vi har kunnat gå ut med, det har vi gått ut med, säger Ulf Edberg, presstalesman hos polisen i Västra Götaland.

Men Ranstorp anser ändå att för lite information kan få negativa konsekvenser.

-Det leder till ryktesspridning och spekulationer. Det kan också leda till att allmänheten blir mer oroliga, även om inte alla blir det. Jag tror att de flesta har en föreställning om att det inte kommer att hända så mycket, säger han.

Magnus Ranstorp har själv bott femton år i Storbritannien, under tiden då den irländska terrorgruppen IRA härjade i London.

-Man måste kunna leva med terrorismen. Det är ju inte mycket allmänheten kan göra mer än att vara mer observanta på sin omgivning. Man får överlåta till polisen att bedöma om det behövs mer bevakning på olika platser. Det är inte meningen att allmänheten ska gå och leta efter saker eller börja misstänka personer, säger han.

Allmänheten behöver inte vara orolig
Ranstorp tror inte att allmänheten behöver bekymra sig om den förhöjda hotbilden, som gjort att terrorberedskapen i landet höjts till nivå tre. Han menar att det är först om beredskapen skulle nå den högsta nivån, som det kan bli aktuellt för vanliga människor att vara mer försiktiga.

-Jag tror inte att vi i det närmaste taget kommer närma oss nivå fem. För det är då man kanske som allmänhet bör undvika shoppingcenter eller tunnelbanan, om man är orolig och inte vill utsätta sig för något. Mitt råd är att man inte ska tänka på det här för mycket, men vara medveten om att det händer, säger Magnus Ranstorp.

Linda Bock
linda.bock@svt.se