Trots beslut misshandlas psykvården

Publicerad

Psykiatrin måste få mer resurser och ska prioriteras, löd slutsatsen efter mordet på Anna Lindh. Men i dag har kostnaderna för psykiatrin ändå bara ökat marginellt och en del landsting har till och med dragit ner.

-Med tanke på omfattningen av den psykiska ohälsa vi har i dag så borde resurserna vara mer utvecklade på det här området. Det behövs inte bara fler händer utan också ökad kompetens och förändrade arbetssätt, säger Mårten Gerle, sakkunnig i psykiatri vid Socialstyrelsen.

Psykiatrins andel av landstingens sjukvårdskostnader har legat konstant på runt nio procent under de senaste åren, trots att landstingen fått tydliga maningar uppifrån om att satsa mer på psykiatrin.

Högt tryck

Betydligt mer pengar satsas varje år på den specialiserade somatiska vården, alltså den vård som har med kroppen att göra. Förra året kostade denna vård 110 908 miljoner kronor och psykiatrin 18 797 miljoner kronor.

-Landstingen satsar pengar där de får mest pengar tillbaka för vårdgarantin. Det får de inte i psykiatrin, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind, ordförande för Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF).

Men Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tror inte att vårdgarantin är drivande. Hon anser att den somatiska vården är bättre än den psykiatriska på att visa vinsterna med ökade resurser.

-Problemet är att trycket är så högt på psykiatrin att människor i verksamheterna inte hinner planera framåt utan hela tiden måste jobba med den akuta situationen, säger Wieselgren.

Drar tillbaka pengar

Redan 2006 synliggjordes stora brister i psykiatrin i och med den psykiatriutredning som tillsattes efter mordet på Anna Lindh. Slutsatsen var att psykiatrin måste prioriteras och sedan dess har regeringarna gett flera stimulansbidrag för att hjälpa landstingen lägga mer pengar på psykiatrin.

Men enligt SPF har bidragen på många håll fått motsatt effekt.

-Stimulansmedlen har också inneburit att flera landsting dragit tillbaka sina egna pengar från psykiatrin. I stället för att öka i volym har psykiatrin på många håll därför krympt. Det är djupt orättvist och en stor skam, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.

Och Ing-Marie Wieselgren på SKL håller med:

-Jag tror inte vi insett allvaret än. Sverige har stora kostnader för psykisk ohälsa och därför tjänar vi på att satsa mer på psykiatrin.

”Stora utmaningar”

Socialminister Göran Hägglund (KD) har inte varit tillgänglig för en kommentar. Men Kenneth Johansson (C), ordförande i riksdagens socialutskott, tycker att alliansregeringen tar sitt ansvar och gör bra satsningar på området, även om han också medger att det finns problem.

-Tyvärr är också min bild att det fortfarande finns väldigt stora utmaningar kvar, säger han.

TT: Har regeringen arbetat på rätt sätt när stimulansbidragen inte kommer psykiatrin till del?

-Det är någonting som jag tycker att man självkritiskt noga ska följa.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.