Foto: TT

Trots företagens protester – många fortsätter betala kontant

Uppdaterad
Publicerad

Många svenskar fortsätter att betala med mynt och sedlar samtidigt som väldigt få företag egentligen vill ha kontanter som betalmedel. Det visar en ny undersökning. Samtidigt sjunker mängden kontanter i samhället ganska snabbt, enligt forskarna som menar att det kontantfria samhället kanske inte ligger så långt borta.

Enligt handeln har betalningar med kontanter minskat under det senaste året. Men bland svenskarna i allmänhet är kontanter fortfarande populära. Fler än två av tre svenskar betalar kontant varje vecka eller oftare.

Bland handlarna anser däremot närmare nio av tio att betalning med kort är att föredra. Hälften av dem anger som anledning oron för rån vid hanteringen av pengarna. Det visar en attitydundersökning som gjorts på uppdrag av Säkerhetsbranschen, Kuponginlösen och Sparbankerna.

Vill gå sina kunder till mötes

Att företagen ändå tar emot kontanter beror på att de vill gå sina kunder till mötes, menar forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH.

– De vill ju sälja skor och mat eller vad det är de säljer. Och om deras kunder vill använda kontanter för att köpa de här sakerna så vill ju handlarna erbjuda dem de här tjänsterna givetvis, säger Niklas Arvidsson, forskare på KTH.

Så trots att nio av tio företag skulle föredra att kunderna betalade med kort är det ändå åtta av tio företag som tar emot kontantbetalning av sina kunder. Det gör att de måste fortsätta att hantera pengar och där finns det bland många företag en stor frustration över att hanteringen av kontanter blivit allt mer krångligt för dem.

Bankerna går fortare fram än kunderna

Attitydundersökningen har gjorts genom telefonintervjuer bland 1000 företag, organisationer, hotell och restaurang samt både små och stora servicehandlare. Och en tredjedel inom samtliga grupper svarar att de i större utsträckning skulle föredra att själva gå med sina dagskassor och lämna in dem över disk i banken. Något som bara var femte gör i dag.

Anledningen är att bankerna verkar gå fortare fram än sina kunder. För bankerna är hanteringen av pengar en ren förlustaffär. En beräkning som gjorts av Riksbanken visar att kontanthanteringen kostar bankerna omkring tio miljarder kronor om året.

Sverige långt framme

Bankerna skyndar alltså gärna på utvecklingen mot fler elektroniska betalningar med kort eftersom de är mycket billigare per transaktion. Bankerna driver på det sättet utvecklingen mot det kontantfria samhället, ett samhälle där kontanter används väldigt sällan. Ett samhälle som kan vara verklighet i Sverige om lite drygt tio år.

– Ett helt kontantlöst samhälle kommer att dröja oerhört länge. Men ett kontantfritt, svenskt samhälle baserat på en svensk krona, det kan komma runt 2030 eller tidigare, säger Niklas Arvidsson.

Han menar att Sverige ligger långt framme i den här utvecklingen jämfört med övriga Europa. Men skulle Sverige gå över till euron så skulle utvecklingen mot det kontantfria samhället förändras ganska snabbt.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.