I dag är har 28.200 unga mellan 19 och 29 år aktivitetsersättning, om fem år beräknas de vara 30.000.
–Det här är en utveckling man har försökt bryta genom en del regelförändringar, men uppenbarligen är det inte tillräckligt för att få ned volymen i den här ersättningen, säger Irene Wennemo, som utreder socialförsäkringssystemet, till Sveriges Radio Ekot.
Särskolan största problemet
Enligt Irene Wennemo ligger det största problemet i skolan, där antalet som börjat i särskolan ökat kraftigt under de senaste 10-20 åren. Ofta kan de ha hamnat där av fel skäl, säger Wennemo, och när de lämnar skolan hamnar många i aktivitetsersättning.
–Och det finns inte heller några andra bra strategier för var de här ungdomarna ska ta vägen, säger hon.
I regeringens senaste budget lade man fram ett åtgärdspaket som kostar omkring 140 miljoner kronor om året under fyra år, där möjligheten att fortsätta studera eller arbeta utan att förlora aktivitetsersättningen förlängs.
Möjligheter beskärs
Knappt hälften av de unga med aktivitetsersättning bedöms ha så svåra funktionshinder att de aldrig kommer att kunna ta ett vanligt jobb. Men många andra har fått sina möjligheter beskurna av särskolan, enligt Irene Wennemo som alltså utreder socialförsäkringssystemet.
-Det innebär enormt stora problem för den enskilde om man gått i särskola. Betygen därifrån är omöjliga att ta sig vidare på, säger hon till TT.
Bättre uppbackning
Helt avgörande för att andelen unga förtidspensionerade ska minska är att grund- och gymnasieskolan bättre backar upp elever som, utan att vara förståndshandikappad, har svårt att klara studierna, enligt Wennemo.
-Många av eleverna mår dåligt i stora skolenheter, och särskolan har varit ett sätt att få den sociala situationen att fungera någorlunda. Men det kommer att bli en ökad press på skolhuvudmännen att skapa mindre enheter, i stället för att slentrianmässigt stoppa in ungar med adhd i särskolan – vilket förekommit i viss utsträckning, säger Wennemo.
Enligt Irene Wennemo krävs också en rad olika lösningar för gruppen som har skolåren bakom sig. Det handlar exempelvis om anställningsstöd och resurser till Samhall, där det i dag är svårt att få jobb som ung.
-Många kommer in i Samhall, men efter alldeles för lång tid, säger hon.
Hon påpekar att Samhall inte är större än på 1980-talet, trots att de okvalificerade jobben på arbetsmarknaden minskat.