Vad har Sverige gått med på?

Turerna snurrar snabbt i eurokarusellen och det kan vara svårt att hänga med. Vad är det till exempel som Sverige egentligen har gått med på i dag?

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

När riksdagens EU-nämnd i dag möttes för att på telefon ge statsminister Fredrik Reinfeldt mandat för vad han fick gå med på vid EU-toppmötet i Bryssel var det två frågor som var viktiga:

• Ska Sverige ställa upp på ökade stödlån genom Internationella valutafonden IMF?
• Ska Sverige delta i euro-länderns avtal om ökad statliga budgetdisciplin?

Majoriteten överens
Majoriteten i riksdagen är överens om mer pengar till IMF, pengar som är lån från Sverige mot ränta. De pengarna kan sen lånas vidare till krisande euro-länder.

Sverige har en lång tradition att bidra till IMF. Hur mycket pengar det handlar om är inte klart, det kommer riksdagen att besluta om inom tio dagar när exakta summor finns att diskutera.

Av riksdagspartierna är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna emot IMF-lån, övriga partier för.

Mer komplicerat
När det gäller om Sverige ska ansluta sig till euro-ländernas avtal om budgetdisciplin och mer ekonomiskt och politiskt samarbete så är läget lite mer komplicerat.

Fredrik Reinfeldt lovade i Bryssel på eftermiddagen att Sverige ska delta i förhandlingarna om ett nytt avtal, men sdeklarerade att frågan också måste diskuteras i Sveriges riksdag.

Vid ett nytt EU-toppmöte i mars ska det slå klart vilka länder, förutom de 17 euro-länderna, som deltar.
Storbritannien förklarade redan i dag blankt nej till deltagande.

Fp vill gå med
I Sverige är folkpartiet för att gå med i euro-ländernas avtal om ökat samarbete.

-Vi klarar redan kraven på budgetdisciplin, och vi tycker att vi ska vara med för då får vi chans att påverka i en rad frågor som euro-länderna nu ska samarbeta närmare om, säger Carl B Hamilton (FP) i riksdagens EU-nämnd.

Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt uttalade sig däremot
i dag starkt mot ett deltagande.

-Svenska folket har sagt nej till euron, då ska vi inte gå med i euron bakvägen genom ett sådant här avtal, det är inte att respektera folkomröstningens nej, sa Juholt.

Fram till toppmötet i mars kan vi vänta en stor diskussion hur Sverige ska ställa detta utökade samarbete mellan de 17 euroländerna, där alltså också andra EU-medlemmar bjuds in.

Rolf Fredriksson
rolf.fredriksson@svt.se
David Boati
david.boati@svt.se