– Jag tänker bara ”suck” när jag ser löpsedlarna, säger Åsa Rasmussen, som är meteorolog på SVT.

År efter år kommer de. Löpsedlarna med ”superprognoser”. Det handlar om väderlarm och höstens extremväder, eller om att sommaren ska bli varm och solig. Artiklar som uppmanar att vänta med att boka medelhavssemester och lockar med kartor i varma färger. Ändå är meteorologerna överens om att det inte går att förutspå vädret lång tid framöver.

– Vi vill gärna tro på rubrikerna, säger meteorologen Åsa Rasmussen. Precis som vi vill tro på löpsedlar om magiska bantningskurer.

Ryssvärme och snösmocka

Läser man väderartiklarna framgår det att väderinstituten, gärna internationella, snarare pratar om att det ”kan” blir bra väder eller att det finns ”god chans”. Rubrikerna överdriver det som står i artikeln.

– Det minskar förtroendet för väderjournalistiken, läsarna genomskådar det här, säger pressombudsmannen Ola Sigvardsson.

Han pekar på att väderjournalistiken har förändrats de senaste fem åren – från att vara torr och faktabaserad till att bli mer dramatisk. Väderrubrikerna skrämmer med köldchock och snösmocka eller lockar med ryssvärme och heta somrar.

– Jag skulle vilja se väderjournalistik som inte spelar på mina känslosträngar, utan söker sig till fakta, säger Ola Sigvardsson.

Proffsigare väder

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson håller med om att väderjournalistiken har förändrats, men kallar det ”professionalisering”. Tidigare lämnade journalisterna väderrapporterna åt myndighetsföreträdare på SMHI, som fick berätta torra fakta, menar han. Nu har journalisterna tagit över med kreativa ord och ett mer konkret berättande om väder.

– I ett samhälle fyllt av fritidshus, där alla ska bygga altaner och grilla till helgen, har väderjournalistiken blivit prioriterad. Men vi ligger fortfarande i bakvattnet om man jämför med andra länder.

Meteorologer skiljer på klimat och väder. Klimat är väderförändringar över lång tid (30-100 år), vädret däremot växlar snabbt och styrs av högtryck och lågtryck som rör sig snabbt över väderkartan.

– Vi kan göra bra prognoser tre dagar framåt, säger Åsa Rasmussen. Redan när vi tittar tio dagar framåt blir det svårare att pricka rätt.

Popcorn på plåt

Seriösa väderinstitut jobbar hårt på att ta fram säkra väderprognoser som stäcker sig tre månader fram i tiden, men än finns mycket arbete kvar att göra innan prognoserna blir bättre. Också kortprognoser kan vara svåra, säger Åsa Rasmussen. Om meteorologerna vet att regn drar in över landet är det omöjligt att säga exakt var skurarna ska slå till. Hon jämför med att slänga en näve popcornkärnor över en varm plåt.

– Man kan inte exakt veta var på plåten de poppar. Men att det blir popcorn någonstans, det vet vi.

Expressen lovade inte bara en varm sommar på en löpsedel i vintras. ”Vädret hela 2014” trumpetade löpsedeln, samtidigt som experterna alltså säger att det bli svårt att förutspå väder redan efter tio dagar. Men Expressens chefredaktör Thomas Mattsson håller inte med om att kvällstidningslöpsedlarna  lovar för mycket.

– Hade de gjort det hade vi blivit nerringda av arga läsare. Våra löpsedlar om väder är lika korrekta som Rapports, skulle jag vilja säga. ”Så blir vädret” betyder att vi utlovar en prognos. Inget mer.

En av tre rätt

Tittarsiffrorna i nyhetssändningarna stiger när meteorologerna tar plats i rutan och väderjournalistik är populärt, efterfrågat och säljer tidningar, särskilt översvämningar eller tropisk hetta på våra breddgrader.

Aftonbladet drog upp väderrubriker i veckan. Amerikanska väderinstitutet WSI, Weather Services International, förutspår varmare väder än vanligt i juni, juli och augusti, skriver Aftonbladet.

Samma väderinstitut gav i februari prognosen att mars och april skulle bli kallare än normalt i Sverige. Det blev tvärtom. Men institutet fick rätt om att maj skulle bli varmare än normalt, hittills har vårmånaden varit en grad varmare än normalt.

Seriösa institut

– Det låter trovärdigt att hänvisa till ett seriöst internationellt institut, men tidningarna bör också skriva om den stora osäkerheten i att göra långtidsprognoser, säger pressombudsmannen Ola Sigvardsson.

– Meteorologerna på de amerikanska väderinstituten som vi brukar använda har en annan inställning än sina svenska kollegor och har ofta rätt, säger Johan Edgar, nyhetschef på Aftonbladet, och hänvisar till att WSI prickade rätt i sin prognos om en mild vinter i Skandinavien.

– Man kan inte förutspå detaljerat väder långt i förväg, men det påstår vi inte heller. Däremot kan man, med hög sannolikhet se om det bir varmare eller kallare än normalt i förväg och det är det vi berättar, säger Johan Edgar.

– Man kan fråga sig hur intressant väderjournalistik det blir när prognoserna slår rätt varannan eller var tredje gång, säger SVT:s meteorolog Åsa Rasmussen.

Hursomhelst, rapporterna om vädret är här för att stanna.