Men efter omfamningen kom kraven: Om vi ska göra detta gemensamt, måste ni också vara med och betala. Han båda kramade och krävde. Han flätade samman historia och nutid:

Den anda som besjälade de västallierade när de med luftbron räddade ett avspärrat Västberlin från kommunismen 1948. Och den anda som nu måste råda när USA och Europa gemensamt räddar världen från terrorism.

Han blandade bekännelser om USA:s fel och svagheter med krav på mer militära insatser från Europa, t.ex i Afghanistan. Han talade om gemensamma offer.

Budskapet var att han blir en president med högre krav på Europa. Vädjande, men krävande. Mycket är riktat till hans väljare som tröttnat på krigsbördor. Men också en varning till européerna: Det måste bli en ändring.

Ändringen handlar alltså om högre militära kostnader i Europa. Det har presidenter i USA krävt förr utan att lyckas. Lyckas Obama charma Europas skattebetalare och politiker?

BO INGE ANDERSSON
utrikeskommentator, Rapport/SVT